På andra sidan muren

Branden

Jag vaknade av att solen lyste mig i ögonen. Jag vände mig på sidan och upptäckte att jag hade somnat bredvid Jack. Jag låg kvar så ett tag tills jag upptäckte att Jack inte andades.

Jag fick panik och skakade honom. Han rörde sig inte. Jag satte mig upp och började skaka honom igen. Efter ett tag slutatde jag och tårarna trängde fram.

Sen hörde jag någon som skrattade. Jag började tänka på Tooby men upptäckte att Jacks mage rörde på sig.
Jag insåg att han hade lurat mig.

- Lägg av du sktäms, sa jag surt och la armarna i kors.

- Förlåt jag kunde inte låta bli, sa Jack som fortfarande skrattade.

- Hur länge har du väntat på att jag ska vakna? Frågade jag och började tycka att det var kul.

- Tre timmar, fick jag ur sig och började skratta eno mer.

Då brast jag också ut i skratt. Vi skrattade så mycket att jag fick ont i magen. Tillslut lyckades vi sluta och reste oss upp.

- Vad är klockan föresten? Frågade jag.

- Vet inte kanske 9:00, svarade Jack.

- Vi borde gå ner till de andra innan de börjar oroa sig förmycket, sa jag.

- Ja du har nog rätt, sa Jack och gick fram till repet och sträckte ut sin hand till mig.

Jag tog tag i den och han drog mig närmare honom. Han satte foten i öglan och tog ett fastare grepp runt min midja. Jag tog ett fastare grepp runt hand axlar och gjorde mig redo.

- Vi måste hoppa ner i hålet, sa Jack och pekade på ett stort hål i plattformen.

Jag nickade och sen hoppade vi. Det gick ganska fort men repet gjorde motstånd och höll oss uppe. Taket på trädkoja började synas igen. Vi gjorde oss redo för landningen. Det gick bättre en förväntat. Landningen var hård men det gick bra.

Jack släppte mig och tog ut foton ur öglan. Han gömde repet. När vi skulle gå ner genom takluckan öppnades den och upp kom Rex.

- Vart har ni varig jag var jätte orolig, nästan skrek Rex åt oss.

- Jag visade Katja utsikten från den övre plattformen, svarade Jack.

Rex suckade sen log han mot Jack och dunkade honom lätt på axeln.

- Okej vi går ner och äter frukost föresten tror jag att Spirit letar efter dig, sa Rex.

- Okej vi måste ner dit innan hon river stället, sa jag .

Vi gick in genom takluckan och in i köket. Spirit sprang omkring men när hon såg oss stannade hon och satte sig ner. Jack öppnade ett skåp och tog fram allt möjligt till frukosten. Vi satte oss vid bordet och började äta. Jag gav Spirit mat och vi hade det bra.

- Är det bara jag eller luktar det rök? Frågade Rex oroligt.

- Ne du har rätt, sa Jack.

Vi började se oss omkring men vi såg ingen rök. Efter ett tag började det bli riktigt varmt och rök sipprar upp genom plankorna.

- Det brinner! Ropade Jack.

- Vi måste ut här ifrån! Sa Rex.

Vi sprang ut ur kojan och upptäckte att den stod i brand. Jag såg förtvivlat på Jack, Rex och Spirit. Röken blev tjockare och det blev svårt att andas. Snart kunde jag inte se på grund av den tjocka röken.

Plötsligt tog en hand tag om min handled. Den drog mig genom den tjocka röken. Tillslut slutade den att dra och vi stannade.

- Håll i hårt och släpp inte fören du är på marken, hörde jag Jacks röst säga.

Jag fick ett rep i handen och sen knuffades jag av plattformen. Jag störtade genom röken och jag tog ett fastare grepp om repet. Efter en kort stund slog jag i marken och föll omkull. Det var lika mycket rök på marken som det var uppe i kojan.

Någon tog tag i mig och hjälpte mig upp sedan började vi springa ut ur röken.