Ett medelande

596 36 3
                                    

Jag satt stilla bredvid Spirit och hennes unge. Det kändes så fridfullt och jag glömde mina beskymmer. Men det avbröts när Rex ropade på mig och Spirit. Jag gick ut till det andra grottrummet och mötte Rex.

- Vi måste här ifrån, fort, sa Rex.

- Vad är det som händer? Frågade jag.

- Något stort är påväg, vart är Spirit? Frågade Rex oroligt.

- Hon är i ett grottrum mitt emot, hon har blivigt mamma, svarade jag.

- Okej hämta henne fort, jag försöker uppehålla det som är påväg, sa Rex.

Jag nickade och sprang till Spirit. Jag försökte att få henne att gå upp men hon rörde inte på sig. Jag kände hur marken skakade och hörde tunga steg. Jag lyfte upp Spirit och ungen i min famn och bar iväg dem. Utanför väntade Rex på oss.

- Vet du vad det är som kommer? Frågade jag nervöst.

- Ett troll och det här är dess grotta, det betyder att solen håller på att upp, svarade han.

Han tog Spirit och ugnen ur min famn och sedan började vi springa. Vi sprang ut på stigen och följde den tills vi inte hörde stegen längre. Vi saktade ner och stannade för att hämta andan. Rex släppte försiktigt ner Spirit och ungen. Jag såg mig omkring för att få en uppfattning om vart vi var. Lite längre bort delade stigen på sig. Jag gick fram dit och såg åt de olika hållen. Rex kom och ställde sig bredvid mig. Jag tog upp lappen jag hade fått av Jack ur fickan och väcklade ut den.

Om någon läser detta har jag förmodligen inte klarat mig. Men jag vill att du som läser detta, tar den här lappen till Alex han kan hjälpa dig/ er med nästa del.
//MVH Jack
( y-376) ( x 57) ( z-521)

Jag vände och vred på lappen för att försöka förstå siffrorna. Tillslut gav jag upp och visade Rex lappen. Han läste igenom lappen sedan började han gå på stigen som gick till vänster. Efter honom gick Spirit med sin unge på ryggen. Jag joggade ikapp honom och Spirit.

- Vart ska vi? Frågade jag.

- Vi ska till Alex, svarade han kort.

Vi gick ett tag till utan att seja något. Stigen blev större och större. Tillslut såg det nästan ut som en väg. Naturen runt oss var otroligt vacker och det var helt obeskrivligt. Men det var obehagligt tyst så jag bestämde mig för att bryta tystnaden.

- Hur gammal var han? Frågade jag.

- Jack? Han var lika gammal som mig, svarade Rex.

- Hur gammal är du? Frågade jag.

Rex såg på mig och log.

- Jag är ett år äldre än dig, svarade han.

Jag blev lite överaskad men sedan gav jag honom en vänlig dunk på axeln.

- Okej, jag är 18. Svarade han tillslut.

Jag blev nästan chockerad. Han visste verkligen hur gammal jag var.
Men hur?

På andra sidan murenWhere stories live. Discover now