NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. NEJ. (Hundra "NEJ" och nån undrar)
-Kommer du Charlie? Frågade pappa. Jag satte mig nervöst i framsätet. Läkaren. Jag hade helt glömt bort det. Vi åkte mot vårdcentralen och jag blev bara mer och mer nervös. Pappa stannade bilen och vi gick ut. Jag tog ett djupt andetag och gick in. Inne var väggarna gula och fula. Vi gick och satte oss i en varsin stol och väntade på att mitt namn skulle ropas upp.
-Charlotte Jonsson. Jag tittade upp när jag hörde mitt namn. Nej. Nej. Nej.
En kvinna i medelåldern med svart hår vinkade att jag skulle komma. Pappa reste sig upp men jag sa:
-Jag går själv. Pappa nickade förvånat och satte sig igen. Jag följde efter kvinnan in i ett rum.
Hon pekade mot en brits och jag satte mig på den.
-Så, Charlotte...Jag avbröt henne och sa:
-Charlie. Jag heter Charlie.
-Nåväl, Charlie. Dags för din årliga kontroll. Oh gud vad jag hatar denna människa. Vem tror hon att hon är?
Jag suckade och hon började väga och mäta mig. När hon skulle mäta min puls blev jag nervös.
Människan närmade sig med stetoskopet och jag flämtade till. Hon satte den mot mitt bröst och flämtade till.
-Du...Du...Ingen puls...Började hon stamma. Jag Böjde mig fram och zappade henne.
Man kan bara hel-Zappa personer efter kvartsskiftet. Innan blir dem bara halv-Zappade. Alltså då glömmer dem att jag zappat dem och tro att allt är normalt, men dem kommer ihåg vem jag är. Det var det Oliver gjorde när mamma zappade honom. Hon vart aldrig 250 år, alltså, ingen hel-zappning.
Hon satt i transen när jag skrev in att jag hade puls i datorn. Resten fick hon skriva in själv.
Charlotte Jonsson
Vikt:
Längd:
Puls: Ja.
Jag gick ut ur rummet och mötte upp pappa.
-Hej gumman, gick det bra? Jag nickade och gick mot utgången. Jag vill inte vara kvar här. Det här var hemskt.
Pappa kom utspringande från dörren och kom efter mig. Jag vände mig om och tittade på honom med en blick som sade: "Bilnycken, tack. Pappa låste upp bilen och jag satte mig i den. Vi åkte hem och jag bokstavigt, sprang in. Simon hade skickat en snap. Han var hos Philip, sportfånen 1. Jag suckade och kastade mig på sängen. Hur kan allt gå så fel?
______________
11/24
Hi!
God jul snart!!!!!! AHHHHHHH!!!!
Syns imorrn.
YOU ARE READING
Azzå vilken jul
超自然Jag sprang ut från köket. Upp på mitt rum. Det kunde inte vara sant. Karmen och Simon ska flytta hit! Pappa är helt dum i huvudet, dem är ju super elaka. Iallafall Karmen. Simon har jag aldrig träffat. Nu måste jag gömma min andra sida för tre perso...
