Azzå vilken jul

0.5

-En chokladfrappino med grädde och en pepparkaksmuffin tack. Sa Mandi och kassören la muffinsen på en bricka.
-Något mer? Frågade han. Mandi skakade på huvudet.
-Då blir det 58 kr. Mandi betalade och sen tittade  kassören på mig:
-Hej, vad vill du ha? Jag tänkte lite snabbt och sa:
-En liten saltad caramel frappino med grädde och en lussebulle. Kassören böjde sig fram mot mig och sa:
-Ses imorrn Charlie. Jag tog min lussebulle, betalade och gick till Mandis bord.
-Vad var det där om? Frågade Mandi med muffins i hela munnen.
-Simon. Svarade jag.
-En chokladfrappino med grädde! Hördes från kassan. På bänken stod Mandis frappino.
Mandi gick och tog den och kom och satte sig igen. Efter en stund ropades "En liten salted caramel med grädde" upp. Jag gick och hämtade min frappino som stod på bänken och kollade på denskummekillensomjagtroddevarSimons namnskylt: Mycket riktigt så stod det Simon på den. Jag gick tillbaka till Mandi när jag insåg att jag skulle dela hus med den där.
-Mandi, det där är Simon. Sa jag och nickade mot hans håll. Mandi höll på att spruta ut all Frappino hon hade i munnen över mig.
-Han!? Utbrast Mandi. Jag nickade.
-Wow, din styvbrosa är ju skitsnygg! Sa Mandi. Lite för högt. Simon såg åt vårt håll och skrattade till.
-Inte schyst. Sa jag till Mandi. Hon fnittrade. Vi drack upp våra frappinos och åt upp de vi hade beställt. Sedan lämnade vi cafét.
Mandi var helt lyrisk när jag berättade vad Simon sagt till mig vid disken. Vi gick mot Mandis hus. Hon bodde i ett stort vitt hus. Hennes föräldrar är bortresta nästan hela tiden. Jag har känt Mandi i 2 år och jag har bara träffat hennes föräldrar 3 gånger. Vi gick upp för trappen som ledde till hennes ytterdörr. Mandi låste upp dörren och klev in. Jag hade alltid velat bo i Mandis hus, det är som att bo i ett sagoslott! Fast ett modernt sådant.
-Så, Simon är den där sjukt söta killen som tog emot våra beställningar på "Espresso house". Konstaterade Mandi när vi kommit upp på hennes rum.
-Ja, har jag sagt 100 gånger! Svarade jag en aning irriterat. Mandi kollade upp från sin telefon och sa:
-Vet, men jag är bara så avis på dig. Jag började skratta.
-Du vet väl att Karmen följer med på köpet. Mandi började skratta. Vi spenderade resten av tiden med att skoja om Karmens hår. Hur fult det var och sedan skulle jag gå hem. Jag gick dem 100 metrarna hem och gick in.
-Hej Charlie. Sa pappa. Jag log till svar och gick in i vardagsrummet. Lördagar var min och pappas film dag. Pappa kom in med en skål chips och en flaska Coca-Cola.
-Vad vill du se på? Frågade pappa när han satte sig bredvid mig. Jag röck på axlarna och sa:
-Hunger Games? Pappa nickade och satte igång filmen. Jag har redan sett filmen typ 100 gånger Spoilers: läs inte om ni inte vet vad som händer i filmen men jag gråter alltid när Rue dör.

Nu kan ni läsa igen
Efter filmen somnade jag i soffan med mobilen i min hand.

-------------------------
5/24 :)
Vi alla har den vännen som beter sig som Mandi. Ellerhur?