Desire || Foscar

53.

"Du bara vadå?"

Frågar jag otåligt efter en stund när han fortfarande inte har fortsatt på sin tidigare mening. Han ger mig en lång blick innan han slutligen öppnar munnen för att fortsätta.

"Jag vill inte vara skitstöveln som hindrar dig från att leva ditt liv och följa dina drömmar"

Säger han slutligen och all irritation rinner av mig och ersätts istället av förvirring.

"Vad menar du?"

Frågar jag försiktigt och han suckar ljudligt medan han drar händerna genom håret och jag får anstränga mig för att inte stirra på hans biceps som spänns när han lyfter armarna och placerar händerna bakom huvudet.

"Du har stora framtidsplaner Oscar. Dina föräldrar vill säkert att du ska komma in på någon bra skola och skaffa ett ordentligt jobb. Titta på mig, jag bor för mig själv i en smutsig lägenhet och har hoppat av gymnasiet. Jag vägrar vara den som förstör din framtid"

Säger han desperat och slår frustrerat ut med armarna medan han stirrar på mig med en intensiv blick. Jag sitter kvar på soffkanten en stund innan jag sakta reser mig upp och går mot honom.

"Du är min framtid Felix. Jag kommer att komma in på en bra skola och få ett bra jobb men allt det där är så långt borta. Allt jag vill fokusera på just nu är dig. På oss"

Säger jag med en låg röst och tittar försiktigt upp på honom under lugg. Han ger mig en lång fundersam blick och biter sig snabbt i läppen innan han suckar tungt.

"När ska jag vara där?"

Frågar han och jag rynkar förvirrat på ögonbrynen åt hans fråga vilket får honom att skratta lågt.

"Middagen dummer, när ska jag vara hos dig?"

Frågar han igen och jag spricker upp i ett stort leende vilket han besvarar.

"Jag ringer dig när jag vet"

Säger jag lyckligt men rynkar lätt på ögonbrynen när jag inser att jag fortfarande inte har hans nummer. Han verkar förstå vad jag tänker på och går försiktigt fram till mig.

Hans ena hand glider ner i min bakficka och han fiskar upp min mobil. Med ett leende på läpparna knappar han snabbt in sitt nummer innan han låter mobilen slinka ner i fickan igen och klämmer till lite över min rumpa vilket får mig att flämta till.

Ett flin träder fram på hans vackra läppar och han låter sina läppar stryka retsamt längs min hals och mina läppar säras för att släppa ur mig ett ansträngt andetag.

"Hade inte du bråttom?"

Frågar han malligt när han backar undan från mig och lämnar mig med ett växande problem i byxorna.

Jag skjuter honom en irriterad blick som han kaxigt besvarar med en blinkning innan han sträcker upp armarna i luften för att stretcha ut kroppen. Hans magmuskler spänns och jag vet att han gör det med flit vilket får mig att ge honom ännu en frustrerad blick.

"Låt inte dina föräldrar vänta nu Oscar. Vi ses ikväll"

Säger han och den sista delen av meningen kommer ut i en förförisk ton och han går nonchalant förbi mig och smäller till mig på rumpan i förbifarten.

"Du kommer att få igen för det här"

Muttrar jag fram medan jag rör mig mot dörren. Han flinar bara åt mig och höjer på ögonbrynen.

"Det ser jag fram emot"

Säger han innan han lutar sig framåt och ger mig en snabb kyss. Min tidigare irritation går över i glädje så fort hans läppar lämnar mina och jag ler varmt mot honom innan jag går ut genom dörren och försvinner nerför trapporna.

Det jag inte ser är hur hans leende dör så fort dörren stängs och det jag inte hör är hans tankar som skapar ett obehag inom honom.