En riktig jul - The Fooo fanfiction

Lucka tretton - del ett

Trettonde december tvåtusenfjorton

Jag var sen till samlingen med kören i kyrkan och det skulle jag aldrig ha varit om det inte Oscar hade försökt hålla mig kvar så länge som möjligt den här morgonen. Vi hade nämligen som på de gamla goda tiderna delat på hans säng och eftersom vi hade friendzonat varandra efter den där kyssen igår så var det egentligen inga större bekymmer. Han verkade inte ha några som helst problem med att jag låg bredvid honom och jag hade själv inga problem heller för den delen. På morgonen när jag skulle stiga upp för att åka iväg så fick han dock för sig att vi skulle mysa vilket jag inte hade någon som helst tid för men bestämd som han var så gjorde vi det ändå.

Man märkte på min körledare att hon inte var så värst nöjd när jag kom alldeles genomsvettig till kyrkan både för att jag hade missat kören igår och för att jag var sen. Min sena ankomst hade jag tänkt skylla på Oscar men jag konstaterade ganska snabbt att hon inte skulle bry sig ett dugg om vem det var som hade orsakat den. Hon brydde sig bara om att jag var sen.

- Okej, då gör vi oss i ordning och sedan så kör vi igenom hela programmet från början till slut! ropade Lotta och klappade med händerna för att få allas uppmärksamhet. Tjejerna som skulle aggera tärnor fick aningen med panik när de insåg att de inte ens hade klätt på sig deras vita nattlinnen än. Det enda de hade fokuserat på var att få deras hår perfekt lockat så att det såg bra ut med den lilla glitterslingan de skulle ha i håret.

- Din mamma ringde mig och var lite upprörd över det här framträdandet, har du pratat med henne? frågade Lotta som hade kommit till mig för att hjälpa mig med det röda bandet i midjan. I mina ögon var hon den värsta perfektionisten i världen då hon till och med ville att bandet i midjan skulle vara knuten i en perfekt rosett.

- Jag har faktiskt inte pratat med henne sedan dess, jag sov hemma hos en kompis i natt och igår så jobbade hon hela dagen så jag hann aldrig utbyta några ord med henne, svarade jag och ryckte lätt på axlarna. En kort nick fick jag som svar och sedan så ställde hon sig upp och började fixa med mina stora lockar som jag hade lockat med Oscars systers locktång undertiden han lagade en snabb frukost till mig.

- Hursomhelst nu Lucia så kommer du få ta på dig kronan vi testade ut till dig. Under den så kommer det ligga en liten blöt vit duk bara för att stearinet från ljusen inte ska träffa ditt hår och för att det inte ska bli alldeles för varmt, förklarade hon och drog med mig bort till ett högt bord där kronan stod. Jag tittade lite oroande på den och sedan på den vita duken som hon hade tänkt att jag skulle ha på mig. Aldrig tidigare hade jag haft levande ljus i mitt hår så det var något helt nytt för mig.

- Vi behöver väl inte tända ljusen när vi går igenom programmet första gången? frågade jag osäkert. Hon skrattade till och skakade på huvudet.

- Såklart inte, men du ska ha på dig kronan och ljusen för att känna hur tungt det är så att du är förberedd, svarade hon och trädde försiktigt på mig den relativt tunga kronan i järnmaterial klädd med något slags grönt ris - förhoppningsvis något som inte fattade eld så värst snabbt.

- Sedan så ska du precis som alla tärnor ha ett ljus i handen för annars blir det för mycket kontrast mellan ljusen i håret och ditt ansikte och då ser man inte det, sa hon och gav mig ett stearinljus som satt fast i en liten hållare som jag skulle hålla i.

- Tack så mycket! svarade jag och tog vänligt mot det. Hon nickade mot mig och log innan hon försvann iväg och började samla ihop tärnorna. Jag som fortfarande hade på mig kronan gick ut i korridoren utanför där vi skulle samla ihop ledet. Korridoren var i princip tom förutom de två själarna som satt med deras stjärngossestrutar och stjärnor på varsin stol en bit bort. Jag visste precis vilka de var och jag visste att de skulle komma och påpeka något om mig och Oscar men för att vara trevlig tänkte jag ändå hälsa på dem.

- Hej killar, sa jag lite charligt och ställde mig framför dem. Med trötta blickar tittade de upp på mig och sedan ner i deras telefoner igen.

- Hur kan du vara så fruktansvärt pigg? Klockan är för fan sex på morgonen, mumlade Oscars mörkhåriga vän Omar. Han verkade inte ha så värst bra morgonhumör om man sade så, fast vem hade egentligen det?

- Oscar lagade världens bästa frukost till mig så det är nog därför, svarade jag och log lite försiktigt. En trött nick fick jag från Omar och det såg precis ut som att han skulle ramla av stolen för att han var så trött.

- Vänta, var du med Oscar? frågade han efterblivet några minuter senare. Felix skrattade högt och slog till honom lite löst på kinden.

- Klart hon har varit med Oscar din dummer, har du inte sett bilden eller? skrattade han fram och tryckte upp mobilen under Omars näsa. Vad pratade de om för bild? Hade Oscar fotograferat mig när jag sov och skickat något till de andra killarna? Jag förstod verkligen ingenting.