what we can not say

Kapitel 38

Måndag: 2 april 2012.

Bara en vecka kvar tills jag åker iväg till London igår skulle jag fira fyra månader med den blev inget av det för han och Andrea skulle iväg och äta middag. Sen fick jag också reda på att dem skulle till New York på påsk- lovet, och jag var inte alls avundsjuk.

Han säger inte mer jag älskar dig Nastasia det är jag som måste säga det först och när jag har sagt det till honom så svarar han och jag dig. Han har inga känslor för mig medan jag har tusen känslor för honom och jag exploderar när jag ser honom. Inget gick som det skulle och jag ville vända tiden tillbaka men det gick inte.

Melissa och Anton är tillsammans och dem umgås då och då men för det mesta umgås dem med Hampus och Andrea, Mel och jag umgås inte lika mycket som förr det fanns inte mer bästa vänner. Jag var själv i denna världen.

En vecka senare:

Förra veckan var det dåligaste veckan jag kan tänka mig och denna veckan skulle rocka eftersom jag är i Liverpool. Klockan var bara tolv och hemma i Sverige var den ett, eftersom det är en skolvecka så måste jag gå i skolan här i Liverpool i en hel vecka.

Jag skulle träffa Colin om fem minuter och jag var nervös för jag skulle träffa 'mitt' nya lag och eftersom jag har spelat i Helsingborg nästan hela mitt liv så kändes det konstigt.

''Hi Nastasia!'' Sa Colin.

''Hi Colin!'' Sa jag med ett leende.

''Nervous?'' Frågade han mig lite.

''Just a little.'' Svarade jag med sanningen.

När jag gick ut till planen kändes detta som en dröm att varar här i Liverpool och spela än av dem bästa lagen här i England kunde inte bli bättre.

''As you know, I have said that we will get a visit from Sweden and there is a girl who we believe are as strong as you so give her a warm welcoming, Nastasia Malik.'' Sa han och alla klappade och jag log åt dem.

Träningen började med att springa fem varv runt planen och efter det var vi tvungna att springa 100 meters lopp, det hade gått en timme för att göra allt springande och nästa var en boll lek.

Det fanns koner överallt på planen och alla var uppdelade i två och två, jag var med Becky.

Det vi skulle göra var att Becky skulle passa bollen till mig sen skulle hon springa till en annan plats och då måste jag passa bollen och detta skulle pågå i en halv timme.

I början var det lätt men sen blev man förvirade men jag lyckade att göra rätt, vår tränare Colin avbröt oss för en annan lek.

''This time let's make games exercises, Game five against five. Goal Scored by driving the ball into the six-meter target or roll it from up to five meters, for example. What you are practicing is to cover the dangerous areas behind each other.'' Berättade Colin och alla lyssnade noga på honom, detta kommer bli svårare än vad jag tror.

Becky, Libby, Fara, Gemma och jag var i ett lag eftersom Libby var målvakten så fick hon stå i mål så vi fick ta in Nicole som kom från Tyskland.

Libby började med att passa bollen till Kaite för att kunna starta spelövningen och det var då Nicole skulle springa upp och ta bollen från henne, när hon fick tag i bollen så skulle jag ändra plats med Gemma och Gemma sprang upp och Nicole passade bollen och hon sköt in i mål precis från fem meters avstånd.

Nästa grupp gjorde exakt samma och jag var tvungen att hjälpa dem och dem gjorde rätt så bra och åter igen kom mitt lag. Denna gången skulle jag ta bollen från Nicole som började spelövningen och det gick bra och Gemma byta plats med Fara och jag passade bollen till Fara och hon gjorde mål på sex meters avstånd.