what we can not say

Kapitel 14

(Låtar till detta kapitlet

All of me - John Legend

Everything has changed - Taylor Swift & Ed Sheeran

Drunk - Ed Sheeran)

__________________________

Mobilen började låta vid fyra på morgonen och när jag skulle stänga av den gick det inte. Hans huvud var på min bröstkorg och hans ena hand var runt min midja. Men försiktigt gick jag upp och det var då jag kände att min energi fanns inte.

Jag stängde av alarmet och jag gick till badrummet och jag hade inte lust att duscha istället borstade jag mina tänder. Jag lät min fläta vara och när jag äntligen hade tvättat mitt ansikte så kunde jag se hur svullen min handled var och mina ögon.

Min handled var helt ful om jag kunde bara beskriva hur den såg ut och mina ögon var helt röda och dem är röda av shampoot som hade kommit in igår när jag duschade. Men inte bara det jag grät även igår och allt är helt bara fult.

Jag byte om till mina ‘res’ kläder och sen la jag in de sista sakerna i min resväska klockan var runt halv fem och det var dags att väcka Hampus.

Jag gick med små steg till rummet och jag satte mig på sängen och jag började skaka hans armar men han gjorde inget. Mitt andra försök var att lägga något kallt på honom och det första jag såg var ett glas.

Jag tog glaset och jag la det på hans rygg och han hoppade upp från sängen och det ända jag kunde göra var att le eller jag tvingade fram mitt leende.

‘’Eh..jag..-’’ jag blev avbruten av honom.

‘’Jag förstår.’’ sa han och gick till sitt rum och gjorde sig iordning.

Det som hände igår skulle inte hända han var ju min, men denna gången var han inte min jag kunde inte tilllåta det. Han gör mig illa och han får mig att ge upp hoppet.

Jag la min resväska i hallen och jag tog upp min andra väska där jag hade alla huvudsakerna. Hampus kom snabbt och han kollade runt om vi hade glömt något och sen kom han till hallen. Han satte på sig sina skor och jag satte på min min jacka sen gjorde vi bara tvärtom.

Vi gick ut från vårt rum som vi har spenderat i fem dagar massa med roliga och hemska minnen och detta hotellet kan bara glömma att jag kommer tillbaka. Jag tryckte på hissknappen och det var bara att vänta på hissen och detta får mig känna obekväm.

När vi första gången kom till Stockholm så var vi ovänner och när vi ska hem är vi också ovänner.

Hissen öppnas och vi går in och jag kollar mig själv på spegeln och jag ser bara hemsk ut från fjärde våningen till första känner jag en ångest. Nästan alla står här och vi är typ dem sista som kommer och alla ser helt döda ut men ingen lämnade festen så tidigt som jag och Hampus gjorde.

Ellinor sitter på Måns knä och han sover och hon är halv-vaken och Amir står upp och han har sin keps på sig och har också hörlurar så jag har ingen aning om han har sett mig.

Jag tar ett djup andetag och går till receptionen och jag lämnar nycklarna och sen hittar jag en plats för att sitta och vår taxi ska vara här om tio minuter.

Hampus väljer att stå upp och tankarna flyger bara förbi när han kysste den blonda tjejen som var i min ålder och jag bara hoppades på att dem visste att han var fjorton.

‘’Nastasia och Hampus ni är på tur!’ skriker en man och vi alla vaknar till jag reser mig upp och jag ser att Ellinor kramar mig och jag kramar tillbaka henne.