Kapitel 36

31 1 0
                                    

Lexies perspektiv:
När kvällen väl kom,körde Hampus hem mig och passade på att träffa mamma och pappa. Alla tre satte sig runt köksbordet med varsin kopp kaffe i handen och pratade om allt och inget. Själv valde jag att gå upp på mitt rum,få lite ensamtid efter den här dagen. Hampus hade lovat att inte berätta för mamma och pappa vad som hänt mellan mig och Felix. Det dem vet egentligen är att jag och Felix inte är tillsammans längre,och att vi har haft en del konflikter.
Jag vill bara inte att dem ska få reda på något mer,inga detaljer liksom. De har precis fått smälta att deras 17 åriga dotter är gravid,och att hon bråkar med sitt ex. Det kan inte ha varit det enklaste. Därför vill jag inte att dem ska behöva oroa sig mer över mig. Det var jag som klantade mig,jag som bråkar med mitt ex och jag som ställer till det. De ska inte behöva gå runt och oroa sig.

Jag hinner precis krypa ner i sängen under mitt varma duntäcke,när mamma ropar ifrån nedervåningen att jag ska komma ner. En irriterad suck slinker ur min mun,men ändå reser jag mig upp ur sängen och går med trötta steg ner för trappen. I köket sitter mamma,pappa och Hampus precis som de gjorde innan,med varsin kopp. På Hampus vänstra sida står det en ledig stol som jag sätter mig vid. Mitt emot mig sitter pappa och mitt emot Hampus sitter mamma.

- Varför ropade du? Frågar jag och lägger händerna på bordet framför mig. Frågan är riktad mot mamma och hon harklar sig lätt innan hon börjar prata.

- Det är ju så att kusinen vill ju väldigt gärna att vi ska fira jul med dem. Så det har frågat oss om vi skulle vilja åka till dem på höstlovet och fira jul med dem där.

Med "kusinen" menar mamma vår kusin som bor i Spanien. Pappa är ju ifrån början spansk men flyttade till Sverige när han träffade mamma. Medan pappas bror fortfarande bor i Spanien och han har ett barn,som då är min och Hampus kusin. Den här julen hade vi bestämt att fira julen med mammas sida,alltså med mammas syster,Ludvig och Astrid. Därför firar vi med pappas sida på höstlovet.

- Det låter bra,vad säger du Lexie? Hör jag Hampus säga och jag riktar min syn mot honom.

- Visst,det blir bra,svarar jag och ger mamma och pappa varsitt leende så dem ser att jag verkligen vill.

- Bra! Då går jag och ringer dem på direkten då,säger pappa och reser sig från köksbordet. Han tar sin mobil som låg på köksbordet och går mot vardagsrummet för att kunna prata ostört med sin bror.

Mamma,jag och Hampus sitter kvar en stund och pratar ett tag till,tills Hampus bestämmer sig för att köra hem till sin lägenhet. Emelie (Hampus flickvän) skulle sluta sitt jobb runt 20.00 på kvällen så han ville vara hemma tills dess.

Mina steg styr jag mot vårt lilla badrum på nedervåningen för att göra min kvällsrutin. Borsta tänderna,borsta mitt hår,då det blir hur rufsigt som helst på morgonen,mm.

Jag sträcker mig efter den gröna tandborsten som står i ett glas tillsammans med mammas och pappas tandborstar. Lägger på tandkräm och sköljer tandborsten snabbt under kranen innan jag börjar borsta.

- Godnatt,säger jag till mamma och pappa som sitter i soffan i vardagsrummet. Dem sitter och kollar på någon långfilm som de pratat om förra veckan skulle komma.

- Ska du redan sova? Frågar mamma förvånat. Jag kan faktiskt förstå att hon inte är van vid att jag,Lexie Larsson väljer att självmant gå och lägga mig. Jag har ganska svårt med att sova,helst vill jag gå och lägga mig så sent som möjligt,då jag förhoppningsvis ska ha blivit trött. Fast efter en dag som den här,så väljer jag att gå och lägga mig. Jag känner mig trött i kroppen och orken till att göra något annat ikväll finns inte.

- Ja,jag vill vara pigg tills imorgon,det är matteprov,svarar jag och hon nickar som svar.

- Okej,sov så gått nu då,säger hon och drar in mig i en snabb kram innan jag börjar gå mot trappen,upp till övervåningen.

Jag byter om till ett par mjuka shorts och ett linne som jag ska sova i. Min säng ser ovanligt bekväm ut,så snabbt som möjligt lägger jag mig under täcket och vänder mig med näsan in mot väggen. Mina ögonlock blir tyngre och tyngre,tillslut somnar jag.

----------------------------------
Ganska tråkigt kapitel,jag vet. Jag lovar,det ska bli bättre,speciellt med uppdateringen. Hoppas ni tycker det är bra ändå :))
Chao~ Cornelia😜

Du är den jag behöver,du och ingen annan. f.sOn viuen les histories. Descobreix ara