Kapitel 24

108 4 0
                                    

Oscars perspektiv:
Jag,Ogge,Lexie och Omar sitter på mitt,Ogges och Omars hotellrum. Felix har jag ingen aning om vart han tog vägen.
- Alltså hörni! Säger Lexie med en tillgjord röst.
- Vad är det? Frågar jag.
- Vet ni vad som hände idag i godisaffären? Säger hon med samma röst.
- Nej,vaddå? Säger Omar och försöker låta likadant som Lexie.
- Ogge träffade en tjej där,säger hon,fast den här gången är hennes röst allvarlig.

- Men Lexie! Du skulle inte säga det! Suckar Ogge.
- Ops! Svarar hon,med ett flin i ansiktet.
Ogge tar en kudde ifrån sin säng och kastar den på Lexie.
- KUDDKRIG! Ropar Omar och inte långt efter startar det.
Jag kastar en kudde på Omar,när han inte är beredd,så han trillar ner från sängen. En liten stund senare knackar det på dörren och vi alla stannar upp.
- Omar du får öppna! Säger Ogge.
- Nej,jag vågar inte,svarar han.
- Det gör ingen annan heller,gå nu Omar,svarar jag och han börjar långsamt gå till dörren.

Vi hör att han pratar med någon men inte med vem. Efter ett tag kommer han tillbaka och drar handen över pannan,som om han vore svettig.
- Vem var det? Frågar Ogge nyfiket.
- Grannen,svarar han.
- Vad ville de? Frågar Lexie.
- Att vi ska vara tysta,svarar Omar.
- Jag håller med,vi borde ta det lite lugnt,säger Ogge.

• 30 minuter senare •
- Jag ska bara gå på toa,säger Lexie och springer mot badrummet. När hon stängt badrumsdörren,knackar det på hotellrumsdörren.
- Nu får någon annan öppna,säger Omar som är inne i sin mobil.
- Jaja,jag öppnar väll då,suckar jag och går mot dörren.

Jag öppnar dörren och där står Felix. Han går bara in utan att säga något. När han kommer till mitten av rummet,så både Ogge och Omar ser honom,börjar han prata.
- Jag orkar inte med henne mer. Hon kan inte gå och vara otrogen och sen tro att jag ska lyssna på någon förklaring. Jag hatar den där jävla Lexie,säger han argt och drar händerna frustrerat genom håret.
Jag kan inte fatta att han just sa det där.

- Du skulle nog inte sagt det där,säger Ogge.
- Jag säger vad fan jag vill! Du är inte min pappa om du tror det,svarar han argt.
Badrumsdörren öppnas och våra blickar dras dit.
- Något mer du har och klaga över? Frågar Lexie. Hon ser helt förstörd ut. Hennes hår är uppsatt i en slarvig knut. Mascaran är utkletad över hennes kinder och hennes ögon är rödsprängda.
- Lexie vad gör du här? Frågar Felix förvirrat.
- Jag bor på det här hotellet och är med mina vänner! Själv då? Säger hon stöddigt.

Felix blir tyst för en gångs skull. Lexie börjar gå ut ur rummet med arga steg. Felix går efter med snabba steg och tar tag i hennes handled.
- Lexie vänta! Säger han desperat.
- Låt mig va! Ryter hon men kollar inte på honom.
Hon drar loss sin hand ur Felix grepp och springer ut ur rummet.
- Nu har du ställt till det Felix! Säger Omar.
- Nähä har jag verkligen det? Frågar han ironiskt.
- Hatar du verkligen Lexie? Frågar Ogge med en blick som han alltid får när han är allvarlig. Det ser ganska roligt ut,så jag måste bita mig i läppen för att inte börja skratta. Det hade ju inte varit världens bästa tillfälle att börja skratta.

- Är du dum eller? Det är klart jag älskar henne! Jag sa ju bara det för att jag blev arg. Ni vet ju att jag har det jobbigt med mitt temperament,säger han irriterat.
- Ja Felix,det har vi inte missat,suckar Omar.
- Du behöver verkligen jobba med det,svarar Ogge.
- Men tack för att ni hjälper mig! Säger Felix irriterat och går ut ur rummet.
- Hon förtjänar någon bättre! Säger Ogge efter en stunds tystnad.
- Vadå du eller? Säger jag med ett flin i ansiktet. Jag vet mycket väl vad han menar,men att reta människor är något jag gillar.
- Haha jätte kul,säger han ironiskt.

• Felix perspektiv •
Jag springer till vårt hotellrum,där jag tror att hon kan vara. Jag sätter kortet i dörren och går in utan att ta av mig skorna. Jag går längre in i rummet och tar höger,där vi har vårt sovrum. Där är hon inte och inte vid TV:n heller. Jag går och kollar vid balkongen,men där är hon inte heller. Frustrerat går jag tillbaka men kommer på att jag inte tittat i badrummet. Det är låst,så det bevisar att någon är där inne. Jag försöker låsa upp med mitt finger men det funkar inte så bra.
Jag går fram till ett skåp,bredvid vår säng,där jag hittar en sax. Sedan går jag tillbaka till badrumsdörren och fipplar med låset. Efter bara en stund får jag upp det och jag öppnar dörren. Det första jag ser är blod... och bredvid en rakhyvel. På badrumsgolvet ligger Lexie alldeles stilla med slutna ögon.

Du är den jag behöver,du och ingen annan. f.sTahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon