Du är den jag behöver,du och ingen annan. f.s

kapitel 32

                                .:. Lexies perspektiv.:.

Jag, Oscar och Julia sitter och äter frukost medans vi lyssnar på radion.

-Hur är det mellan dig och Felix? frågar Oscar tveksamt.
-Jag älskar honom men han gillar nog någon annan.
-Och vem skulle det vara? frågar Julia och skrattar.
-Smilla.
-Om du menar Smilla i parallell klassen är han med henne bara för att göra dig avundsjuk när du är med han där Alfred, säger Oscar och ger mig ett snett leende.
-Och hur vet du det? svarar jag osäkert.
-Han pratar om dig hela tiden, men du får inte  säga att jag har sagt det för då är jag dödens, svarar han och skrattar.
-Okej, men jag måste gå nu, säger jag och reser mig upp från min stol, likaså gör Oscar och Julia.
jag ger dem varsin  snabb kram.

-

-Jag går in i duschen, ropar jag till mamma som är på nedervåningen.
Jag sätter på kranen och varmvattnet rinner ner längs min kropp. Tvålar in kroppen sedan sköljer jag av det. Jag drar bort draperiet och sträcker ut handen och tar min handduk virar den runt kroppen sen går jag ut ur badrummet och in till mitt rum.

Ett vitt linne och ett par ljusa jeans blir mitt klädval för dagen. När jag är klar sätter jag mig vid mitt sminkbord och börjar sminka mig.
En stund senare öppnas dörren in till mitt rum.

-Mormor& Morfar är där nere, säger Hampus, jag nickar ställer mig upp och går ner för trappan.
-Å hej Lexie ! Det var längesedan, säger mormor och drar in mig i en kram.
-Jag verkligen, svarar jag och besvarar kramen.

Efter att vi hälsat på mormor& morfar går vi in i köket för att laga en gemensam lunch.
Snart knackar det på dörren och mamma ber mig öppna så jag går och öppnar, framför mig står min moster och mina kusiner Ludvig och Astrid.

Jag ger dem 3 snabba kramar och ber dem komma in. Lunchen är nästan klar men då inser mamma att vi inte har någon dricka så jag  och Ludvig erbjuder oss att gå och handla.
Vi väljer närmsta ICA-butik då dem andra ska slippa vänta. Butiken ligger ungefär 1 km från mitt hus så det är nära att gå.

Ludvig plockar på sig en Coca cola och en bubbel vatten med smak av mango/päron.

                                                           .:. Felix perspektiv.:.

-Jag ska bara gå in och köpa en cola, vill ni ha något? frågar jag killarna och dem skakar på huvudet så jag går in och styr mina steg mot läsken och tar en liten cola i flaska.

-Hej Felix! säger en glad tjej röst bakom mig och jag vänder mig om. Framför mig står 2 tjejer i 14 års åldern kanske.
-Hej! svarar jag.
-Kan vi få en bild? frågar en tjej vänligt.
-Självklart! svarar jag och ler.
Vi tar några seriösa och oseriösa bilder alla 3 sen när vi är klara säger vi hejdå och jag går mot kassan för att betala.

Bakom mig hör jag två röster och en av dem låter bekant så jag tjuvlyssnar lite på deras samtal för att komma fram tills vems röst det är.

-Jag ska ha fotbollsmatch imorgon och om du inte har något planerat hade det varit kul om du kunde följa med, säger en av rösterna.
-Ja, det vill jag, vilken tid? frågar den andra rösten..det är Lexie.
-Klockan 2, säger en röst som låter som en killröst.

När det är min tur lägger jag upp colan på rullbandet.
-Felix? hör jag en osäker röst säga bakom mig så jag vänder mig om. Det är Lexie som har sagt mitt namn.
Hon ler ett osäkert leende, men jag besvarar inte leendet, vänder mig om, betalar colan sen går jag ut ur affären med colan i handen.

-Felleboy , ropar dem och gör en gest med händerna.
-Vad är det ni vill? frågar jag irriterat.
-Nee, inget, vi ska bara gå en runda hade vi tänkt, svarar Omar.

-Felix, varför pratar du inte med mig? frågar en röst bakom mig ledsamt.
Killarna kollar seriöst på mig och jag sväljer hårt.
-Sluta va en idiot Felix och svara henne! säger Ogge.
Jag vänder mig om mot Lexie, hon har tårar i ögonen.
-Kan du åtminstone säga varför du inte pratar med mig? säger hon och några tårar rinner ner för hennes kinder.

-Varför du väljer Smilla framför mig, varför vi aldrig kan reda ut saker, varför vi aldrig kan prata normalt med varandra utan att du blir irriterad på mig, säger hon besviket och tårarna forsar ner för hennes kinder.
-Jag väljer inte alls Smilla framför dig! säger jag irriterat och några tårar rinner ner för mina kinder.
-Ser du Felix? det är det här jag menar, säger hon med svag röst.
-Felix, vi borde prata om det men du ger mig ingen chans att förklara, säger hon med samma svaga röst.

-Jag väntar på dig på Starbucks efter skolan på måndag och om du inte kommer vet jag att du bara vill vara pappa till vårt barn, säger hon och jag vänder mig om, sväljer hårt innan jag springer iväg mot en stig som leder mot mitt hus.

-Felix, vänta, vad är det som händer? frågar Ogge förvirrat.
-Varför lämnade du bara henne där utan att säga något? frågar Oscar irriterat.
-Vad skulle jag göra då? Kyssa henne och säga att jag älskar henne, att hon är den jag behöver och vill ha? För Oscar det är inte så lätt som du tror! Alla förhållanden är inte lika lätt som ditt och Julias!, skriker jag argt och springer därifrån.

Just nu vill jag bara bort

 bort från killarna

 bort från allt.