𝐡𝐚𝐧 ᵈᵃⁿᵗᵉ ˡⁱⁿᵈʰᵉ

ʜᴀɴ 𝘰𝘤𝘩 𝘮𝘪𝘯 𝘩𝘦𝘮𝘭𝘪𝘨𝘩𝘦𝘵

TRIGGER VARNING DEL!

Kʟᴀʀᴀ♐︎

𝗛𝗲𝗺𝗹𝗶𝗴𝗵𝗲𝘁𝗲𝗿 𝗸𝗼𝗺𝗺𝗲𝗿 ut förr eller senare. De måste man väl bara ställa sig in på. Alla hemligheter kommer ut. Iallafall de man berättar. Jag har sagt till mig att min hemlighet aldrig kommer komma ut. Men innerst inne, så vet jag att hemligheter kan inte bara hemliga föralltid. De kommer komma ut.
Även fast man inte vill.

"Mamma?"
Skriker jag från mitt rum. Jullovet är slut nästa vecka. Jag står i mitt rum och försöker få upp min nya gardin, jag fick i julklapp.
Men man kan ju säga såhär.
De går skit.

Mamma kommer in i mitt rum och börjar skratta.
"Behöver du hjälp hjärtat?"
Frågar hon mig och tar tag i gardinen. Jag nickar långsamt och hon hjälper mig få fast den.

"Tack."
Säger jag när vi fått fast den.

"Är du nöjd?"
Frågar hon.

"Ja jätte."
Säger jag och sätter mig ner i min säng. Jag har vart hemma mesta dels av lovet. Linus har vart på några fester, jag var på en. Om de ens räknas. Jag var där i en timme, innan jag stack. De blev för mycket. De känns som de blivit som de hände efter de som hände mig för 4 år sen. Något som jag aldrig snackar om.

Mamma går ut ur mitt rum och stänger dörren efter sig. Jag lägger mig ner i sängen, men två sekunder senare kommer Linus snabbt in i mitt rum. Han kastar sig i min säng och trycker hans mobil i ansiktet på mig. Jag trycker bort hans hand en bit från mitt ansikte och läser långsamt. Jag vet inte hur många gånger jag läste. Men ju mer jag läste, ju mer kände jag hur mitt hjärta rann ur mig.

Klara Appelqvist, 4 år sen. Nerslagen, sjuk, och inlagd på psyket. Vi har äntligen fått fram varför Klara Appelqvist inte var i skolan under hela 7an.
Klara Appelqvist försökte ta sitt liv.

Jag kollar med tårar i ögonen på Linus. Han kastar sig mot mig och drar in mig i hans famn. Fem minuter senare hör vi mamma öppna dörren från nedervåningen och sedan känner jag sex nya armar som kramar hårt om mig.
Jag kollar upp från Linus bröst och ser Vilma, Saga och William stå bredvid varann.

Vilma och Saga kastar sig på mig och kramar hårt om mig. Jag gråter tyst med deras armar om mig. Linus och William hänger på efter en stund och kramar om mig. Jag vet inte ens hur länge vi alla kramades, men de var en stund. För sen kom mamma in i mitt rum och harklade sig.

"Vill ni alla ha mat?"
Frågar hon och alla släpper mig. Jag torkar bort min tårar på tröjärmen och mamma ser de direkt och kastar sig mot mig.
"Vad är de som hänt?"
Frågar hon mig men kollar sedan på de andra tonåringarna som står i mitt rum.

"Någon har berättat för ett konto de som hände Klara i 7an. Alla vet om de nu mamma."
Säger Linus. Men jag hör hur hans röst brister och William tar tag i Linus och kramar om honom. Jag har aldrig sett Linus gråta. Kanske när vi var små, men aldrig nu för tiden.

Jag fattar inte. Är de Dante som berättat för alla? Han var den ända som visste, förutom min familj. Ingen annan visste.

Min hemlighet är ute, hur gick de ens till?
Jag blev överfallen 2014. Av ett gäng killar. Jag var inne i en värld som inte var bra för mig. Jag tog droger. De jag inte fattar är att jag bara var tretton år. Jag skulle till mina gamla vänner och antagligen bli hög. Men jag kom inte alls långt innan tre killar hoppar på mig och slår mig och gör saker som man inte får.

Sen sprang jag hem. Och tog tabletter och gick ner i badkaret. Jag låg en lång stund under vattnet. De hade blivit svart och precis när de kändes som att jag skulle somna, så tog någon tag i mig och drog mig upp. Jag låg på sjukhuset i två månader och fick inte gå till skolan på hela andra terminen. De var bara Dante som visste. Förutom min familj. Dante var där för mig. Han berättade om de största och värsta som hänt mig.
Mitt liv finns inte längre.

"Klara vi ska fixa dehär."
Säger Linus och pussar mig på pannan.
Innan jag somnar.