𝐡𝐚𝐧 ᵈᵃⁿᵗᵉ ˡⁱⁿᵈʰᵉ

ʜᴀɴ 𝘷𝘪𝘭𝘭 𝘪𝘯𝘵𝘦 𝘩𝘢 𝘮𝘪𝘨

Kʟᴀʀᴀ♐︎

"Klara ska du inte till skolan idag då?"
Linus kommer in i mitt rum. Mamma skulle iväg en stund så hon sjukanmälas Linus på morgonen så jag inte skulle behöva vara själv hemma. Man kan ju säga att de inte litar på mig.

"Jag vet inte. Hur är allt i skolan?"
Frågar jag honom där jag ligger i sängen. Jag blockade Dante för en vecka sen. Han har gått för långt. De tyckte till och med mamma, förra gången ville hon inte att jag skulle göra de. Hon älskade Dante så mycket, men denna gång kunde hon inte stå alls på hans sida.

"Det är okej. De är inte många som snackar längre. Har du inte sett expose Värmdö?"

"Nej varför skulle jag göra de?"
Linus höjer på de högra ögonbrynet och tar upp sin mobil ur sin framficka på hans blåa jeans. Trycker på den några gånger och vänder den sedan mot mig och visar.

Hanna Andersson och Sandra Berglund har en fyrkant med några äldre killar i helgen.
Var inte dom kära i Linus Appelqvist?

Jag kollar upp från mobilen till Linus när jag läst klart.
"Jag fattar inte?"

"Men asså. De är inte bara de. Hanna och Sandra har tydligen börjat knarka också. Och de kom till skolan fulla förra veckan. Ingen snackar om dig längre. Alla snackar om dom."

"Du menar de va?"
Säger jag och kollar skarpt på honom. Om jag ska till skolan ska jag inte behöva gå igenom att folk skriker hora eller slampa, då stannar jag hemma.

"Ja. Jag lovar. Följer du med?"
Frågar han och drar sina händer genom sin nyduschade hår. Jag kollar på klockan. Mamma kommer hem om en timme.

"Okej. Jag följer med en stund. Men jag måste duscha först."
Linus ler stort mot mig och nickar. Jag ställer mig upp ur min säng och går ut ur mitt rum.

༺༻

Jag sitter en lång stund och bara kollar ut på skolgården. Ingen står där ute, de är jullov om två veckor. De är vinter nu.

Linus öppnar min dörr och kollar fundersamt på mig, jag vänder upp blicken och ler snett. Han sträcker fram sin hand till mig och jag tar tacksamt tag i den. Vi går in tillsammans och precis vid dörren står Tim, William och Saga.
När Hanna slutade snacka med mig så tog Saga kontakt med mig. Och vi snackar varje dag och även Vilma min barndomsvän tog kontakt. Jag är faktiskt inte ensam jag har många kompisar ändå.

"Tja."
Säger Linus och gör ett handslag med Tim och William.

"Tja. Nämen är de inte Klarish."
Säger William och kramar om mig. Jag smälter i kramen. Saga tar sedan tag i mig och kramar mig hårt. Hon tar tag i min hand och håller mig fast vid henne, medans vi går till mitt skåp.

"Hur mår du?"
Frågar Saga mig när vi står vid mitt skåp. Saga går inte i min klass. Och Hanna bytte klass till Sandras och Lovisas, de är dock skönt. Jag hade inte klarat av att gå i samma klass som henne.

"De är okej."
Svarar jag och stänger mitt skåp. Hon ler mot mig och tar tag i min hand igen och vi går mot killarnas skåp.

༺༻

"Linus?"
Jag kommer fram till matbordet där Linus, William, Tim och Saga sitter. Han kollar upp på mig och ser direkt att de är något.

"Ja vad är de?"
Frågar han lugnt och jag sätter mig bredvid honom.

"Jag vill hem."
Säger jag. Han nickar långsamt och ställer sig upp med sin tallrik i handen. De andra tittar på oss och Linus säger bara jag kommer snart, ska bara skjuta hem henne. Vi går till våra skåp och när jag ska stänga mitt skåp känner jag två armar som vänder mig om. Dante.

"Sorry för allt. Men du är inte rätt för mig."
Säger han och släpper mig. Men de är inte de sista jag hör av honom. Han viskar slampa tyst för sig själv. Han ville nog inte att jag skulle höra. Men de hörde jag tydligt. Mina tårar rinner ner för kinderna. Linus kommer springandes mot mig.

"Vad händer Klara?"
Jag säger inte utan bara slänger mig mot honom. Linus bär upp mig och går ut med mig till bilen.

Min mobil plingar till och självklart är de någon som tagit en bild på mig och Dante i skolan.
Dante Lindhe pratar med Klara Appelqvist. Lämnar henne gråtandes. Är Klara kär i sitt ex?
Jag stänger av min mobil och trycker mitt ansikte mot fönstret. Linus har nog redan sett bilden, han bitar sig hårt i läppen och kollar på mig och på vägen.

"Nu har de gått för långt."
Viskar han.