𝐡𝐚𝐧 ᵈᵃⁿᵗᵉ ˡⁱⁿᵈʰᵉ

ʜᴀɴ 𝘭𝘪𝘨𝘨𝘦𝘳 𝘪 𝘮𝘪𝘯 𝘴𝘢̈𝘯𝘨

Kʟᴀʀᴀ♐︎

"Jag fattar inte. Du och Dante? Igen?"
Jag och Hanna sitter i skolans bibliotek. Jag har inte svårt för skolan, men Hanna måste gå på extra plugg och då följer jag bara med.

Jag kollar upp på henne från min dator och kilar mig i nacken.
"Ja. Eller nej. Jag vet inte okej? Min hjärna är kaos jag vet inte om de är Dante jag vill ha eller Oliver."

"Men Klara. De måste du fatta snart. Du har vart otrogen. Mot en jättefin kille. Och de va inte med vem som helst, utan ditt ex som krossade dig så mycket att du ble-"
Jag tar handen framför hennes mun och tystar henne.

"Jag vet okej? Jag skäms. Jag mår skit. Men jag kan inte ändra något. Jag vet inte ens om jag vill ha någon av de. Tänk om jag inte ska vara tillsammans med någon?"

Hanna tar tag i mina händer och kramar om dom. Hon ler snett mot mig och jag trycker fram ett leende till henne.
"Ta de lugnt okej? De kommer fixas sig. Men dra inte ut på att berätta för Oliver, du vet hur de kan bli om du tar för långt tid på dig."

Jag nickar och stänger ner min dator.
"Jag ska hitta Linus. Vi måste hämta Alice från dagis. Vi syns imorgon."

"Älskar dig."

Jag vänder mig om och säger jag älskar dig med till Hanna innan jag går iväg från bordet vi har suttit vid.

Jag går till grupprummet där jag trodde bara Linus och William satt, men självklart skulle Oliver och Lukas sitta där också. Jag öppnar dörren och deras huvudet vrider sig till mitt. Oliver ler mot mig och Linus lossas som han ska spy.

"Men fuck dig då."
Jag tar upp mina händer ur mina fickor och räcker upp långfingret till honom. Jag går fram till Oliver och lägger mina armar runt hans hals. Min mage blir tom, men inte av att fjärilar svävar runt. Den är tom för jag skäms, skäms för jag var otrogen, skäms för jag kommer krossa en jättefin och snäll killes hjärta. Jag skäms för allt.

"Vad gör du här?"
Säger Linus och kollar på mig. Jag drar min vänstra hand genom mitt hår och lägger sedan lite hår bakom mitt högra öra.

"Vi måste hämta Alice, du vet våran lillasyster?"
Säger jag sarkastiskt. Linus pekar finger mot mig och räcker ut tungan.
"Nej men allvarligt Markus och mamma kommer döda oss om vi inte hämtar Alice innan fem. Och klockan är halv."

"Juste. Sorry grabbar måste hämta lillsyrran. Vi syns."
Säger han och ställer sig upp och tar tag i sin väska och gröna vinterjackan. Något av de fulaste han äger.

"Så du går igen?"
Säger Oliver och lägger huvudet bakåt mot mig. Jag kollar på honom och ler snett.

"Ja men vi syns imorgon. Okej?"
Säger jag och pussar honom lätt på munnen. Jag hör hur de andra killarna gör spy ljud. Men Oliver bryr sig inte om de.

"Okej. Vi syns."
Säger han och jag nickar och går ut efter Linus.

༺༻

"Alice. Din syster och bror är här!"
Skriker en av Alice dagisfröknar. Linus kollar runt på dagiset som vi gick på för många år sen. De har ändrats mycket, så jag har ingen aning om varför han ens kollar runt så mycket. Inget ser likadant ut.

Alice kommer springandes mot oss och hoppar upp i Linus famn. Jag fnissar till men direkt lossas bli jätte kränkt.
"Va? Du väljer din konstiga bror före mig?"
Skrattar jag. Alice tar upp sitt huvud från Linus axel och kollar på mig med ett flin på ansiktet.

"Jag saknade Linus mer."

"Va?"
Säger jag dramatiskt och tar min hand framför hjärtat. Alice räcker över sina armar till mig och jag tar henne från Linus famn.

"Jag älskar dig."
Säger hon tyst och pussar mig på kinden.

"Jag älskar dig med."
Jag bär ut Alice till moppebilen och spänner fast henne och mig med henne i mitt knä. Mamma bryr sig inte alls att vi åker så, för de är bara två kilometer. Och Alice tycker de är jättekul.

༺༻

Jag öppnar mitt rum och stänger dörren efter mig och vänder mig om igen, spärrar upp ögonen när jag ser vem som ligger i min säng.
"Du är sjuk."
Skrattar jag och går fram och sätter mig ner bredvid honom.

"Jag vet."
Säger han och pussar mig på kinden. Jag tar tag i min tofs och sätter upp mitt hår i en bulle och lägger mig ner i min säng.

"Vad gör du här då?"
Frågar jag och kollar på honom.

"Kände bara för att se dig igen. Såg dig knappt i skolan."
Säger han och tar tag i min hand och trycker min handflata med sin tumme. Han ler mot mig och ser nästan besviken ut.

"Ja sorry för de. Jag har inte sagt något till Oliver än och vill inte att alla ska tro något."

Han kollar chockat på mig och hoppar ett steg bort från mig.
"Du är har inte berättat något för honom? Om kyssen?"

"Nej. De har inte funnits tid.

"Okej? Konstigt. De hände för en vecka sen."
Han tar bort sin hand från min och lägger den ner i hans ficka.

"Jag vet. Men jag vågar inte okej?"
Säger jag och drar en djup suck och lägger mig ner och tittar upp i taket.

"Bara gör de. Du vet vad som kommer hända om du inte berättar."

"Ja okej? Alla säger de. Men låt mig va. Jag ska."
Säger jag och blundar. Fan vad alla tjatar.