97 ways, 97 days

9.

Jag inspekterar noggrant min outfit för kvällen i spegeln. Jag vänder och vrider på mig för att se hur det ser ut i olika vinklar. Med en djup suck drar jag tröjan över huvudet och letar efter ett annat alternativ.

Jag vet inte varför jag bryr mig så mycket. Jag ska bara på bio med min bästa vän. På en dejt. Eller är det en dejt? Jag suckar djupt ännu en gång och kollar snabbt igenom min garderob.

Jag får syn på linnet som Felix gav mig en komplimang för. Han verkade ju gilla det då.

Jag drar snabbt på mig linnet och går längre ifrån spegeln för att se hur helheten ser ut. Jag rättar till de tighta svarta jeansen och ler snett åt min spegelbild. Det får duga.

Plötsligt hör jag dörrklockan ringa och nervositeten infinner sig snabbt. Är han redan här? Jag rufsar snabbt till håret och rusar ner för trappan.

När jag öppnar dörren drar jag efter andan. Felix har på sig ett par svarta skinny jeans med en mörkblå skjorta till som är uppknäppt en bit ner på bröstet och på huvudet sitter inte den vanliga kepsen på plats. Han är skit snygg.

Han får knäppa med fingrarna för att väcka mig ur min Felix bubbla och han skrattar lite lätt när jag blinkar hårt för att kunna fokusera.

"Men tjena snygging"

Säger har flirtigt och synar mig uppifrån och ner. Jag ler generat och drar lite i linnet.

"Hej Felix"

Säger jag dumt och harklar mig för att snabbt fortsätta.

"Du är fin, eller alltså din outfit är fin, eller alltså du med"

Säger jag snabbt och ger mig själv en mental örfil. Vad håller jag på med? Men som tur är så skrattar han bara och öppnar upp dörren så att jag kan komma förbi honom.

Jag drar åt mig min jacka och går förbi honom samtidigt som jag drar på mig den.

Jag stannar upp och väntar in Felix när han stänger dörren efter oss och är precis på väg att gå innan han tar tag i min arm och drar in mig i en kram. Jag blir förvånad till en början och stelnar till i kramen men sen omfamnar jag honom mjukt och andas in hans lukt.

Jag skulle kunna stanna såhär i evigheter men efter en stund känner jag hur Felix grepp lossar och jag drar mig tillbaka.

"Sorry, jag glömde att göra det förut"

Säger han tyst och jag rycker på axlarna och ler bara som svar eftersom jag inte helt litar på min talförmåga för tillfället.

----
Eftersom dessa kapitel är såpass korta så får ni två på en gång :)

Hoppas att ni får en underbar dag :)

Xx, Nad