Epilog

924 57 50
                                    

"Häj mojmoj, vi haj jitat den till dig" sa Elina mjukt och la hennes och Tindras fina teckning vid mammas gravsten. Jag log mjukt och la ner buketten med rosorna. Med ett leende lutade jag mig tillbaka i Adnans famn. Han la sin arm om mig och kysste mitt huvud.
"Du är stark, det har du alltid varit" viskade han. Jag log av hans ord. I en snurr vände jag mig om och kysste honom mjukt. Han blinkade med ena ögat mot mig och log. Jag lutade mig ner mot vagnen och pussade på Tindras panna, där hon sov så sött och fridfullt.
"Elina! Du, jag och Tindra ska hem och laga middag" sa Adnan till Elina som satt och pillade med blommorna vid mammas grav.
"Men mamma då?" frågade Elina bekymrat. Jag gick fram till henne och kramade om henne.
"Jag kommer snart, jag ska bara prata lite med mormor ensam" sa jag mjukt och pussade Elina på kinden. Adnan gick fram till oss och slängde upp Elina på sin axel vilket fick henne att skratta. Hennes bedårande skratt fick både mig och Adnan att le. Med Elina på axlarna och Tindra i vagnen så begav sig Adnan hem, efter att ha gett mig ännu en kyss. Jag log medan jag följde dem med blicken. När dem var bortom synhåll satte jag mig ner framför gravstenen.

"Nu är vi hemma i Sverige igen. Det har varit fem fantastiska år i Kanada, men både jag och Adnan kände att det var dags att flytta hem nu när kontraktet gick ut. Vi vill att våra barn växer upp här, nära dig och pappa, i min och Adnans hemstad. Visst, det har hänt mycket hemskt här, men det har hänt så mycket bra också" började jag mjukt.
"Jag är lyckligast i världen just nu. Jag har allt. Jag har en man som älskar mig och stöttar mig i alla lägen, jag har två underbara barn och jag har flyttat hem så att jag har dig och pappa i närheten. Mitt liv är komplett nu. Jag har allt jag någonsin kunnat önska mig. Jag har allt världen har att erbjuda. Världen är min" fortsatte jag och kunde inte dölja leendet på mina läppar. Stolt log jag mot gravstenen samtidigt som jag avslutade;

"Nu när jag har fått världen, så är det min tur att föra den vidare till mina barn. Jag önskar dem inget annat än världen. Och jag kommer göra allt i min makt för att ge dem världen, på samma sätt som du och pappa har gett mig världen."

•••
SLUUUUT!! Boken är slut! Och även om den inte blev som jag hade tänkt mig så är jag någorlunda nöjd med den i alla fall!! Jag vill såååå gärna att ni kommenterar/skickar dm vad ni har tyckt om den här boken och om världen-serien överlag!! Dessa tre böcker är första serien jag har skrivit och jag har tyckt att det har varit väldigt roligt att ha återkommande detaljer och teman i varje bok. Vad tycker ni?

Snart kommer även min andra bok 03:27 förlåt min syster att avslutas och efter det ska jag så fort som möjligt publicera min nya bok, som tills dess förbli en hemlighet ;) Hoppas ni är lika taggade som mig!!

Sist men inte minst vill jag tacka er för allt stöd ni har gett under perioden den här boken har skrivits. Jag har inte mått så jättebra under perioden och det kanske har märkts på min dåliga uppdatering.. men tack vare er är jag på bättringsvägen!! Tack för allt! Ni är bäst.

Glöm nu inte att läsa resten av böckerna i den hör serien, om ni inte redan gjort det! Och såklart kan ni checka in mina andra böcker!!

Puss & kram<3

världen är minDove le storie prendono vita. Scoprilo ora