Om Det Vore Annorlunda - Harry Potter

24. Då springer jag

Etanya:
Jag kollar på Draco. Ler gör jag.
"Försteprefektrummet, 5 minuter. Olika håll." mimar jag och börjar gå. Jag ler stort. Det känns bra. Jag har problemet 'pappa' kvar men ändå. Ändå är det som att allt är bra.

Jag skyndar upp till våning 4, uttalar lösenordet och går in. Draco är inte där. Jag suckar lite. Jag öppnar dörren till hans rum och lägger mig på sängen. Det doftar Draco om hela rummet.

Det ligger ett halvätet äpple i bokhyllan. Högst upp står det ett flertal böcker. Han har satt upp krokar på väggen där hans kläder hänger. Lampan ser ut att vara förstorad. Det är städat men rummet är knappt inrett.

Jag sätter mig upp och trollar fram en fåtölj. Jag placerar den i hörnet bredvid dörren. Sedan trollar jag fram en matta och förstorar den så att den fyller hela golvet. Det känns genast mysigare.

Jag hör hur någon kommer in genom ingången. Jag går tillbaka till sängen och lägger mig ner.
Fotsteg rör sig mot sovrummet men dörren bredvid öppnas.

Några minuter senare spolas det i toaletten. Jag väntar ett tag till och så öppnas sovrumsdörren. Draco kliver in. Han ställer sig på mattan. Ett leende sprider sig i hela mitt ansikte.
"Fint." säger han.

Jag ligger kvar på sängen. Han tar ett steg bakåt. Vad gör han?
"Eta." säger Draco. Jag ställer mig genast upp. Tänker han fria nu? Då springer jag. Jag vill inte förlova mig.

I framtiden men inte nu. Han går ner på knä. Nej, nej, nej! Han plockar fram en ask. Nej, nej, nej! Jag kanske älskar Draco men han får inte göra såhär. Då springer jag. Då springer jag. Bort. Jag vill inte.
"Eta." upprepar han.

Jag dör nu. Tar livet av mig. Jag vill inte behöva säga nej men jag vill inte säga ja. Är han tvungen? Måste han göra såhär? Hermione och Ron är förlovade men inte ens Harry och Ginny är det. Vi behöver inte förlova oss.

Tänk om vi ändrar oss. Inte vill spendera resten av våra liv tillsammans. Det låter kanske hemskt men man vet faktiskt inte. Man vet bara inte. Det är ju sant. Kanske vill jag inte i framtiden. Kanske vill inte han i framtiden.

Om vi förlovar oss så kommer pappa att hata mig. Om han visste att jag står i samma rum som Draco just nu skulle han hata mig. Så självklart ska vi inte förlova oss. Men om jag säger nej så är vårat förhållande slut.

Hermione:
"Okej, sluta!" skriker jag. Ginny ställer sig upp.
"Vi kan väl gå och bada?" frågar jag.
"Sjön? Aldrig!" utbrister hon.
"Prefekternas badrum."
"Okej, visst." svarar hon.

Vi går in igen och Ginny går upp för att hämta badkläder. Jag går till vårat rum. När jag kommer in genom dörren hör jag att Draco pratar.
"Eta." säger han. Jag sväljer hårt. Hans dörr står på glänt.

Jag kanske kan bada i mina underkläder istället. Jag vågar inte gå ett steg still. Jag kanske stör då. Jag lutar huvudet och ser in genom springan mellan dörren och väggen.

Draco står på knä och håller i en liten ask. Oj. Jag vänder mig om och springer ut. Jag vet inte hur jag ska tänka eller reagera. Är de förlovade nu? Ska jag säga något till Ginny? Var det hemligt? Jag bestämmer mig för att vara tyst.

Jag kan prata med en av dem senare om det behövs. Jag går direkt upp till badrummet där jag möter Ginny. Vi går in. Ginny sätter på vattnet.
"Vart är dina badkläder...?" frågar hon

"Öhh... jag hittade dem inte." svarar jag. Hon nickar oförstående.
"Accio eller vadå?" utbrister hon.
"Tänkte väl inte jag på." Ginny tar fram sin trollstav.

"Accio Hermiones badkläder!" säger hon och viftar. Jag ler lite men hoppas att vi inte förstör något för Etanya och Draco nu. Ginny dyker i vattnet. Hon har inte tillsatt något skum. Mina badkläder hamnar otroligt plötsligt framför mina fötter. Wow.

Jag trodde inte det skulle funka med tanke på alla väggar och att det är tyg liksom... Sedan stänger jag dörren. Jag byter om och dyker i vattnet.

Draco:
"Vill du gifta dig med mig?" säger jag. Etanya hoppar till. Jag ser hur hennes ansikte blir vitt. Hon blir helt stel och rör inte en ända muskel. Vad ska jag göra nu? Jag skämtar ju bara, jag har inte en riktig ring och ska egentligen fråga om hon vill gå på julbalen med mig. Mer på ett riktigt sätt.

Etanya:
Då springer jag. Nu springer jag. Varför springer jag inte? Jag kan inte röra mig. Inte röra en ända muskel. Inte ens i ansiktet. Jag kan inte prata. Inte svara. Kan jag andas? Draco ställer sig upp igen.

"Etanya, vill du..." börjar han. Ska han upprepa det? Jag vill ju inte. Men jag kan ju inte säga nej? Om jag är tyst. Fast då kommer han att ta det som ett nej.
"Gå på julbalen med mig?"

"Va?!" utbrister jag chockad. Han nickar.
"Jag skämtar Eta, det är inte en ring." förklarar han och öppnar asken. Det är det vackraste jag har sätt i accessoar-väg. Det är två silvriga örhängen med diamanter på och ett halsband med silverkedja och en större diamant på mitten.

Draco:
"Draco, du är... jag älskar dig Draco." utbrister hon med ett stort leende på läpparna. Jag ställer mig upp och möter henne i en varm kyss. Hon sätter sig ner på sängen och drar med mig. Jag fortsätter kyssa henne.

Plötsligt hörs ett bank på andra sidan väggen. Jag hoppar till. Etanya ställer sig på fötter.
"Vad var det?" frågar hon. Jag öppnar dörren för att kolla. Det bankar från insidan på Hermines dörr. Jag öppnar försiktigt.

Ett klädesplagg i oranget flyger genom rummet. Det fastnar vid dörren ut och bankar mot det för att komma ut. Vad är det som händer.
"Hermine har använt 'Accio' på sina badkläder" säger Etanya.
"Va?" utbrister jag. Det är som att hon kan läsa mina tankar.

"Öhh, ja? Vadå va?" frågar hon. Etanya måste tro att det är fel på mig.
"Jag visste inte att Hermione var så lat." får jag fram. Eta skrattar till och öppnar så att klädesplagget som verkar vara någon slags bikini kan flyga ut.

Hon vänder sig mot mig.
"Du skrämde mig förut."
"Ja, men vad skulle du göra om jag faktiskt... faktiskt friade..?" frågar jag. Det blir tyst. Jag går fram till henne och tar bort en hårslinga från hennes ansikte.

"Svara att det är för tidigt." svarar Etanya.
"Ja, det är alldeles för tidigt." instämmer jag. Så är det ju. Men jag hade ändå inte tänkt fria. För att vad kommer hända efter Hogwarts? Eller om vi måste berätta för Etas pappa. Och för min familj.

Det skulle inte gå. Allt skulle bli fel. Jag är en blodförrädare. Men jag bryr mig inte. Jag älskar Etanya. Oavsett om hon inte är helt fullblod. Jag lyfter upp Etanya och kysser henne. Hon lirkar sina ben runt mig och jag bär in henne i sovrummet.