Om Det Vore Annorlunda - Harry Potter

16. Pojkvän

Etanya:
"Jag förstår." svarar pappa.
"Va? Förstår Severus Snape?" utbrister jag.
"Jättekul Etanya." suckar han.
"Jag vet inte vad jag ska säga. Jag känner inte dig Etanya." säger min syster.

Jag kollar på henne.
"Men jag vill gärna lära känna dig. Det som har hänt har hänt så varför inte göra det bästa av situationen?"
"Etanya, du är smart."
"Öhh, va? Okej tack...."

"Om det är okej för dig så tänkte jag stanna här på Hogwarts under en längre tid. Professor Snape nummer två...?"
"Va? Okej, det är okej men vad ska du undervisa i?"
"Professor Snigelhorn är sjuk."

"Okej!" säger jag glatt. "Får jag krama dig? Alltså om det är okej..."
"Ja, det är okej." svarar hon. Jag ler stort, går några steg fram och kramar henne försiktigt. Hon kramar tillbaka. Ett leende sprids över hela mitt ansikte.

Jag får en varm känsla i hela kroppen. Jag släpper henne efter ett tag.
"Jag vill visa dig en sak." säger jag glatt. "Kom, hejdå pappa vi ses sen."

Draco:
Det tar inte jättelång tid innan Etanya kommer ut igen. Hon är inte ensam men verkar åtminstone glad. Flickan bakom henne är några centimeter längre. Hon har samma hårfärg men hon har lockigt hår.

Hon har samma ögonfärg som Potter, inte för att jag har kollat på Potters ögon... Jag antar att det är hon. Systern. Jag ställer mig direkt upp. Etanya kollar på henne.
"Okej, jag vill visa dig...." börjar Etanya och går fram till mig.

"Det här är Draco, min... kompis...."
"Hej." mumlar jag. Kompis? Kompis?
"Hej, jag är Shire. Så berätta, kompis eller pojkvän?" Etanya biter sig i läppen.
"Pojkvän." svarar jag. Hon puffar lite på Etanya.

"Jag är inte som pappa." suckar hon men hon ler.
"Okej, inte som pappa." upprepar Etanya. Jag flinar lite åt henne. Det är som att hon antecknar varenda steg hennes syster tar. Det är nästan lite gulligt.

Hermione:
"Ginny, jag ska duscha hade jag tänkt..." mumlar jag.
"Okej, jag ska gå." svarar hon och ställer sig upp. Vi säger hejdå och Ginny går ut. Jag tar med mig en handduk och går in i badrummet.

Självklart så finns ju prefekternas badrum men det räcker med ett litet, eget. När jag tar av mig tröjan så hänger jag den försiktigt på tork. Jag vill inte tvätta den. Jag vill att lukten efter Ron ska finnas kvar. Att den aldrig får försvinna.

Jag placerar ringen försiktigt på en bra plats så att jag inte tappar bort den. Jag tar en snabbdusch och när jag är klar så sätter jag direkt på ringen. Det är som en saga, vad kan gå snett nu?

Iallafall inget som inte jag kan hantera. För jag vet att ingen kan förstöra det här. Ingen. Absolut ingen. Så går jag och lägger mig och somnar snabbt.

Etanya:
När jag vaknar är jag nöjd med mitt liv. Även om många dog i kriget så dog inte min familj eller mina bästa vänner. Jag borde vara glad över det. Eller hur?

Jag har alla mina vänner, Draco, Shire och pappa. Jag byter snabbt om och går tillsammans med Ginny ner till frukosten. Hermione är redan där. Draco sitter vid Slytherins bord.

När vi börjar äta så märker jag att Shire kommit in i salen. Hon har satt sig på professor Snigelhorns plats vid lärarbordet. McGonagall ställer sig plötsligt upp. Jag puffar till Ginny och Hermione. De kollar upp. Så börjar McGonagall prata medan alla elever blir tysta.

"Godmorgon, för några år sedan så hade vi julbal här på Hogwarts, eftersom att det har varit krig här på skolan vill vi passa på att göra det igen. Ni alla kommer att få mer information på lappar uppsatta i uppehållsrummen.

Jag vill även passa på att säga att professor Slughorn är sjuk. Därför kommer professor Lizanna Snape att vara eran vikarie." säger hon. Shire ställer sig upp. Jag ler lite. Shire sätter sig ner.
"Så det är din syster?" viskar Hermione.

"Mm.... men det är väl inte direkt hemligt nu." svarar jag. Hon pressar fram ett leende. McGonagall sätter sig ner igen. Ginny kollar glatt på oss.
"Julbal!" utbrister hon. Jag nickar. Sist så gick jag dit med Dean Thomas, inget jag gör om.

"Men vem ska du bjuda...?" frågar jag.
"Öhh.... Harry?"
"Men får du bjuda honom trots att han inte går kvar på Hogwarts?"
"Eeeh, ingen aning. Jag kanske kan fråga McGonagall...." mumlar hon. Hermione nickar och säger att hon också borde göra det.

Jag ska självklart bjuda Draco. Jag menar, varför skulle jag inte? När vi är klara vid frukosten så går Hermione och Ginny upp till lärarbordet och McGonagall. Samtidigt kommer Shire ner till mig. Hon sätter sig ner.

"Godmorgon, ms Snape."
"Men godmorgon professor Lizanna Snape."
"Jag önskar att pappa inte redan hade namnet professor Snape. Lizanna är inte direkt ett namn jag är nöjd över...."

"Jag heter Etanya Henni, vad tycker du om det?"
"Men Henni är ju ett fint namn!"
"Lizanna är väl inte så dumt heller?"
"Kanske inte...."
"Följer du med ut? frågar jag. Shire nickar och vi ställer oss upp samtidigt.

Påväg ut börjar vi prata igen.
"Etanya, kalla mig Shi." säger Shire.
"Okej, men kalla inte mig för Etanya."
"Vad ska jag säga då?"
"Mina vänner säger 'Tani' och Draco säger 'Eta' men du kan ju kalla mig vad du vill..." svarar jag.
"Eta låter bra."

Jag nickar och ler när vi kommer ut. Snön har lagt sig som ett täcke över hela Hogwarts under natten. Jag kollar på Shire. Hon kollar tillbaka och vi båda börjar springa ut i snön. Den är upp till mina knän och jag ramlar flera gånger.

Hermione:
"Professor McGonagall!"
"Ja, ms Granger?"
"Jo, jag och Ginny vill fråga dig...." börjar jag.
"Jag vet vad du tänker fråga." avbryter McGonagall. Jag suckar och kollar ner i golvet.

"Och jag accepterar att mr Potter och mr Weasley kommer till Hogwarts på julbalen."
"Va?" utbrister jag och Ginny samtidigt.
"Ja, men gör ingen stor grej av det, hela skolan behöver inte veta att jag accepterar det."

"Okej!" säger jag och Ginny.
"Tack så himla mycket professorn!" tackar Ginny. Professor McGonagall ler stort.
"Fin ring, ms Granger." säger hon sedan. Jag rodnar.
"Tack." svarar jag. Sedan går jag och Ginny ner och ut ur stora salen.

Ginny ger mig en high-five och vi springer upp för att skriva brev till killarna. Vi säger absolut inte ett ord till varandra för ens vi har skickat iväg breven med en av Hogwarts ugglor.

Draco:
Etanya springer ut med sin syster. Påminn mig om att inte sitta vid Slytherins bord igen. Det är inte ett dugg kul alls. Alla stirrar. Alla mumlar. Jag vet inte om jag gjorde rätt i att börja umgås med dom från Gryffindor.

Men för mig känns det bra just nu. Jag reser mig upp från bordet. Alla stirrar. Jag suckar och går snabbt ut ur salen och upp mot rummet. Jag stöter inte på en enda person på hela vägen upp till 4:e våningen.

När jag kommer in i vårt rum sitter det två lappar ovanför öppna spisen. Jag börjar läsa den med rubriken 'julbal' och när jag är klar fortsätter jag på nästan. Det står 'Hogsmeade' som rubrik.

Vi ska dit nästa helg. Men jag har alltid med mig mina finkläder. När jag var mindre tvingade mamma alltid mig. "Om det skulle behövas" sa hon alltid. Numera har det väl blivit en vana.

Men det kanske är bra, då slipper jag ju trängas bland alla andra elever i Hogsmeades klädbutiker. Plötsligt kommer någon in genom dörren. Jag kollar upp. Det är självklart Hermione, vad hade jag väntat mig? Trots att hon ser glad ut så gråter hon. Vad har hänt nu?