Har du inga känslor kvar för mig?

Har du inga känslor kvar för mig? 11

Och det var inte Marcus som kysste mig. Det var Robin. Den där losern som kallade Marcus otrogen. Det var han som nu höll fast mig mot en vägg i Marcus rum och försökte kyssa mig. Han försökte börja tafsa på mig och ta av mina kläder, men jag försökte bara slita mig loss, bort från honom. Jag kände hur jag blev mer och mer orolig, orolig över att Marcus skulle komma in i rummet. Han undrar säkert vart jag är någonstans, och det dröjer inte länge tills han kommer hitta oss. Mitt hjärta börjar slå hårdare och hårdare. Och Robin hade till slut fått av mig min tröja. Jag vägrade, men han var för stark. Till slut släppte han taget om mig för att ta av sig sin egen tröja, fort sprang jag mot dörren, men jag hann inte ens nudda vid handtaget innan Robin tog tag i mig och slängde mig i Marcus säng. Robin var över mig. Jag ville skrika, men jag kunde inte. Sedan ser jag att handtaget åker ner och dörren öppnas. Det var Robins tjej som stod i dörröppningen.
- Josse vad fan gör du med min kille? Ryter hon åt mig. Det samlas fler och fler personer bakom henne och till slut tränger sig Marcus fram och ser oss.
- Vad fan händer här? Robin vad gör du med min tjej? Säger Marcus och går fram till sängen och tar tag i Robin drar upp honom mot väggen.
- Du låter bli min tjej, okej? Rör henne aldrig igen! Ryter Marcus åt Robin i hans ansikte.
- Hon verkade gilla det, säger Robin och rycker på axlarna.
Man ser hur Marcus tar ett hårdare grepp om Robin. Alla stod och tittade på. Ingen jävel brydde sig. Ingen tog ett steg närmare dom för att stoppa bråket. Marcus släppte Robin, han tog min hand och trängde oss mellan alla folk och gick ut ur rummet. Han tog på sig sina skor och jacka. Jag bara stod där och tittade på honom. Han hade tårar i ögonen, det såg jag. Han gick ut, utan att säga något. Jag började klä på mig min jacka och mina skor för att följa efter honom. Jag öppnade dörren snabbt och började springa efter honom.
- Vart ska du? Ropar jag efter honom. Han går med snabba steg.
- Jag ska bort, svarade Marcus mig. Jag kände hur hela jag blev tom. Mina ögon började fyllas med tårar. Jag stannade.
- Du.. kan inte lämna mig här..Marcus, sa jag med tårar som rinner ned för mina kinder.

Mer?