Scars - En Foscar Sandstad FanFiction

Scars - En Foscar Sandstad FanFiction Kapitel 8

Sverige forsade förbi utanför tåg fönstret. Hela saken var helt osannolik, jag hade aldrig tidigare lämnat Stockholm.
Omar hade dragit upp sin mobil och satt nu med blicken på den lilla skärmen. Han tryckte upp Instagram för att snappa en bild på oss. Ett litet leende gjorde jag under den halvsekund som fångades, innan han la ut den på instagram. 
Huvudet lutades bakåt och jag blundade. Egentligen mådde jag riktigt illa just nu, Oscar kommer jag inte kunna träffa på en hel vecka. Men samtidigt så kändes det skönt, slippa hans ursäkter och allt tjafs. Särskillt med OG som hela tiden, gång på gång, mobbade mig. 
"Hur känns det?" frågade Omar. Jag suckade och ryckte på axlarna.
"Jag vet faktiskt inte." Han nickade och scrollade igenom sin twitter feed. 
"Göteborg" sa en inspelad röst som ljöd genom tåget. Både jag och Omar reste oss upp för att gå längst gången med våra resväskor.  En tjej som satt vid dörren stannade mig med att sträcka fram sin arm och gav mig en liten lapp. Hon log nervöst mot mig och jag fake log tillbaka. Omar och jag gick av tåget och kylan slog mot oss. En kvinna stod och vinkade mot oss och ett leende spred sig på Omars läppar.  När vi kom fram mot henne kramade hon om Omar och sen mig.
"Hej, du måste vara Felix. Jag är Wilnur, Omars mamma. Vad tycker du om Göteborg än så länge?" frågade hon med ett leende. Hon spred glädje så jag log tillbaka och inte fake den här gången.
"Det är sjukt fint." svarade jag och såg mig omkring på tågsationen. Massor med människor gick runt och kollade lite på oss.
"Jag hoppas att du ska trivas hemma hos oss." sa Wilnur och jag nickade. 4 timmar ifrån Stockholm, staden jag aldrig lämnat. Det kändes bra faktiskt.

"Felix, du måste tyvärr dela rum med Omar. Vi hade inget ledigt rum men jag hoppas det går bra ändå." sa Wilnur så fort vi hade kommit in i huset. Det var fint och ganska stort.
"Det är lugnt." svarade jag kort och märkte hur barsk jag lät. Hon log mjukt mot mig bara och gick mot köket.
"Vill nu ha mat eller har ni redan ätit?" frågade Wilnur. Jag och Omar såg på varandra och jag ryckte på axlarna.
"Eh, vi kan äta senare." svarade Omar medan vi gick upp för trappan till hans rum. Omars rum var lite stökigt men det var inget jag störde mig på eller så.
"Där är din säng.. Ehm.." sa Omar lite nervöst. Jag log mot honom och la min väska på sängen.
"Du kan packa upp så länge medan jag går ner och hjälper mamma." sa Omar och gick ner. Jag släppte ur en liten suck. Det kommer vara pinsam stämning hos Omar, det vet jag redan nu. Han kanske inte har kommit över gårdagen? Jag hoppas han har, men jag tvivlar på det. Min väska var inte så stor egentligen även om jag hade "flyttat". Mina tankar flyttades till Stockholm och sen till Oscar.  Det högg till i mitt hjärta och tårarna bröt fram. Jag hade haft känslor för Oscar och jag vet fortförande inte om det var ett spel eller inte för honom. Min hjärna sa att det va ett spel men mitt hjärta sa något helt annat. Jag slet upp min väska och letade fram det. Där är bladet. Ett litet leende spreds på mina läppar och jag reste mig upp från sängen. Nu måste jag bara hitta badrummet. Långsamt tassade jag ut från Omars rum och såg en dörr längre bort med en liten skylt på.
"Badrum." läste jag tyst för mig själv och gick in. Jag låste dörren och satte mig ner på golvet. Vanligtvist brukar jag titta mig i spegeln ett tag men inte den här gången. Nu ska jag skippa all bullshit talk med mig själv i spegeln. Golvet kommer nog bli lite blodigt men det kan jag lätt torka upp. Långsamt satte jag rakbladet mot min arm och tog ett djupt andetag. Jag har gjort det så många gånger förut, varför är det så svårt nu? För att jag är hos Omar dumbass, tänkte jag och la ifrån mig bladet. Jag kan inte göra det första dagen, jag måste vänta.

*Tre dagar senare*
"Nu har du ju varit här i tre dagar Felix och vi har fått plats på en skola åt dig." sa Wilnur med ett leende när vi satt och åt kvällsmat. Jag kände mig bättre här nu än första dagen. Snabbt fyrade jag av ett brett leende och nickade. Man kan inte gå runt och jämra sig hela tiden, man måste le och göra det bästa av situationen. Jag åt upp min mat under tystnad då det inte fanns mycket att prata om. När jag var klar tackade jag och ställde tallriken i diskmaskinen. Wilnur log mot mig och jag log tillbaka. Det är många leenden i den här familjen, tänkte jag. Jag gick upp till badrummet och låste efter mig. Rakbladet hade jag gömt väl där inne. Jag gick snabbt fram till fönstret där krukväxten stod. Med ena handen sökte jag runt i jorden tills jag fann något vasst och drog upp det. Enkelt borstade jag av det innan jag satte mig ned på toalettstolen.
*LÅTTIPS: Shelter - Birdy*
Oscar hatar mig. Ett drag över handleden. Det sved till och tårar trängde fram pågrund av tanken. Mamma hatar mig för att jag lämnade henne ensam. Ännu ett drag. Sedan fortsatte jag att leta fel och andledningar för att fortsätta.
OG hatar mig, för Oscar var allt ett spel, Omar hatar mig för att jag tränger mig på i hans hus, dansläraren hatar mig för att jag aldrig kommer till dansen. Gud hatar mig... 7 blodiga sår syntes nu på min handled. Långsamt torkade jag upp allt blod som hamnat på golvet. Fan allt går ju inte bort. Steg hördes i trappan och jag började bli stressa.
"Felix? Är du där?" Omar knackade på dörren och jag drog mina blodiga händer genom håret.
"Eh ja jag tänkte ta en dusch." svarade jag men kom snabbt på att jag inte hade tagit med mig någon handduk.
"Men ehh.. Kan du hämta en handduk åt mig?" frågade jag osäkert.
"Jaa det kan jag." svarade Omar och jag hörde hans steg röra sig iväg. Han var snabbt tillbaka och knackade på dörren.
"Vänta en sekund bara." sa jag och torkade mina händer så att blodet åkte bort. Jag låste upp dörren och stack ut handen en bit för att dra in handduken. Omar grep tag i min arm och öppnade dörren mer.
"Felix..." sa han och strök handen försiktigt över mina nyss gjorda sår. Det sved inte då jag är van vid att dra fingrarna över dom ibland. Han gick in i badrummet och låste dörren efter sig.
"Ska jag hjälpa dig tvätta dom?" frågade han försiktigt. Jag bet mig i läppen och sneglade på rakbladet. Omar såg också rakbladet och tog upp det.
"Snälla Felix, gör det aldrig mer." sa Omar bedjande och slängde rakbladet i toaletten. Jag ville plocka upp det men gjorde det inte för då skulle Omar säkert bli arg eller så.
"Snälla Felix. Lova mig." sa han och jag mötte hans blick.
"Jag lovar." svarade jag utan att tänka på innerbörden med det. Fan nu har jag lovat något jag inte kan hålla.
"Bra... Om 2 dagar åker vi till Stockholm igen..." sa Omar och lämnade rummet.

*Fredag kväll*
"Felix!" sa mamma och slängde sig på mig. Hon kramade mig hårt och kysste mig på pannan.
"Hej, mamma..." sa jag lite tyst. "Ehm, jag ska dra till Oscar. Det är en sak som vi måste reda ut." tillade jag. Resväskan blev lämnad mitt i hallen och mamma stod med snopen min kvar.
Snön låg som slask längst gatan och jag passerade endast en människa på vägen. Gubben såg ut som en knarklangare. Nervöst tog jag avstånd från honom och började springa. Andingen blev häftig men tillslut såg jag Oscars hus. Lättat steg jag upp för den lilla trappan och knackade på. Några sekunder gick innan en person öppnade. Hans blåa beanie satt lite slarvigt men snyggt och blicken visade att han var förvånad.
"Felix?" frågade han förvånat. Jag steg in och slog armarna om honom. Hans armar for om mig lite osäkert medan han hostade lite awkward.
"Felix, du måste förstå att jag inte tar detta som ett vad. OG vet att jag älskar dig på riktigt nu, jag berättade det direkt efter du gått."
Jag svalde och kände tårarna välla upp.
"Vad sa han?" Oscar undvek min blick medan han slickade sina läppar.
"Att jag var en äcklig bög som fallit för dig."

Golvet i studion dunkade av beatet. Både Omar och OG var redan där och övade med våran lärare. "Där är ni!" suckade Ale och stängde av musiken för att höras. "Ställ er på era platser så kör vi." Jag rörde försiktigt på min arm och kände hur det bultade så fort jag rörde vid det.
"Jag kan inte dansa så mycket idag... Min arm är skadad." Omar nickade mot mig och vände sig mot spegeln igen, men Oscar såg på mig med allvarliga ögon.
"Kom." Motvilligt följde jag efter Oscar in på toaletten. Han låste dörren efter sig och kavlade direkt upp min tröjärm.Jag bet mig i läppen och såg ner på min 'skadade´ handled. Oscar virade upp bandaget och gjorde en liten grimas när han såg mina skär sår.
"Felix... Jag trodde du hade lovat Omar att inte göra det igen. Hur gamla är dom här såren?" frågade han. Jag tänkte fråga hur han visste vad jag hade lovat Omar men lät bli.
"En dag gamla." svarade jag kort och Oscar suckade djupt. Han lutade sig framåt och kysste dom lätt. Det sved till lite men jag sa inget. Oscars läppar var pressade mot min handled och jag rös lite. Innan jag hann reagera var hans ansikte nära mitt och jag kunde känna hans andetag mot min kind. Hans läppar pressades hårt mot mina och hans tunga masserade min. Jag kände pirret i magen och upphetsningen i hela kroppen, jag ville det verkligen här och nu, men precis när jag tänkte ta ett till steg så avbröt han allt.
"Killarna undrar nog, vi fortsätter sen." väste han i mitt öra. Besviket nickade jag, men precis innan jag han lämna såg jag att det stod ut lite i hans byxor...
Ale tittade besviket på oss när vi kom tillbaka.
"Vi slutar nu, men ni kan få träna någon timme bara för att ni missade. Ta det i eran takt, akta så ni inte skadar er mera." sa han och slängde nycklarna till oss. Oscar fångade dem snyggt och log mot mig.
Direkt när alla lämnat salen pressade Oscar upp mig mot väggen och kysste mig i nacken. Mina ben korsades runt hans midja och huvudet lutades bakåt.
"Felix..." stönade Oscar högt och drog händerna under min tröja. De smekte min rygg och rysningar for ner längst min ryggrad. Sedan drog han av den helt. Ett leende bildades på hans läppar innan han kysste mig igen. Sedan kysste han ned längst min haka, och fortsatte nedåt. När han kommit ner till min byxkant stannade han upp.
"Är du oskuld?" mumlade Oscar. Jag stönade fram ett ja till svar. "Är du säker på att du vill... det här?" Det tog en sekund att tänka efter, ville jag detta? Men svaret kom snabbt.
"Jag är säker, det finns ingen annan jag helldre vill göra detta med." Oscar gav mig ett leende innan han drog ned dragkedjan för mina byxor...
*OGs perspektiv*
Panikartat letade jag efter min mobil, mina fickor var tomma och jag hade inte vart någon annan stanns än i dansstudion. Med en suck vände jag mig om och gick tillbaka längst korridoren. När jag kom fram till dörren la jag handen på handtaget, men hejdade mig när jag hörde stön. Hela min kropp var på spänn, det kunde väll inte? Osäkert böjde jag mig ned och kikade in genom nyckelhålet. Det jag såg gjorde att jag ville gråta, jag visste att dealen vart detta men jag hade ingen aning om att det skulle hända.
Oscar hade pressat upp Felix mot väggen och kysste längst hans mage. Sedan stannade han upp, det såg ut som om de pratade. Jag orkade inte se mer, så jag sket  i min mobil och sprang där i från. Avundsjukan bubblade i mig och var redo att explodera...
____________________________________________________________________________
Vi kan varna er redan nu att lite dirty saker kommer hända i nästa kapitel ;)