Scars - En Foscar Sandstad FanFiction

Scars - En Foscar Sandstad FanFiction Kapitel 6

"Jag är nöjd." sa Omar. Han drog baksidan av handen emot pannan, ner för kinden och sedan tog han upp sin vattenflaska. Själv kunde jag knappast stå still eftersom att jag faktiskt hade vågat avslöja mina känslor för honom. Oscar är fan kär i mig! Det går inte att beskriva med ord, tankar, ja vad som helst. 
"Jag med." sa Oscar glatt. Han var så jävla gullig. Jag log som ett fån.
"Vad fan stirrar du på?" OG kom upp vid sidan av mig och kollade på samma person som jag.
"Ah! Oscar, bögen är fan kär i dig! Se upp!" 
Mitt hjärta bultade i 160 och mina kinder blev röda. Oscar bara suckade och fortsatte stirra ned i sin mobil.  OG puffade till mig lite och flinade innan han gick tvärs över rummet.
"Ska vi träna en gång till grabbar?" frågade OG och Omar fort upp som en studsboll igen och ställde sig i den positionen han skulle ha. Oscar la ifrån sig mobilen och gick långsamt till sin plats. Jag var betydligt snabbare. OG satte på musiken och kom snabbt till sin plats. Musiken strömmade ut och det kändes så bra att få röra på mig igen.

OG gick mot Oscar och viskade högt med flit.
"Va försiktig, bögen är ju kär i dig." ilskan kokade upp i mig och Oscar kollade upp på OG med en arg blick.
"För det första: Kalla honom inte bögen! För det andra: Varför ska du bry dig?" svarade Oscar. OG flinade och ryckte på axlarna. Han stegade mot mig och viskade i mitt öra.
"Passa dig jävligt noga." sa OG i mitt öra. Jag fattade ingenting. Vad ska jag passa mig för? Jag skakade av tanken och packade ihop mina saker. När jag var ute stannade jag kvar och väntade på Oscar. När jag sagt åt Omar att han får ta min moppe hem till mig om han ville kom Oscar ut. Han tittade sig nervöst omkring och sen gick han fram till mig med ett leende.
"Hallå där." sa han och kramade om mig. Jag besvarade inte kramen. Han backade ett steg bakåt och såg oroligt på mig.
"Vad är det?" frågade han.
"Vad fan var det där förut? Du bara tittade ner i mobilen och brydde dig inte ett skit." svarade jag. Oscar bet sig i läppen.
"Förlåt... Jag var rädd att OG skulle få reda på det och..."
"Är du rädd för OG? Hah, då vet du inte vad jag gått igenom under alla dessa år." avbröt jag honom. Oscar bet sig i läppen och såg ner i marken.
"Vad har du gått igenom?" frågade han och mötte min blick igen. Jag tystnade och skakade på huvudet.
"Felix." sa Oscar varnande. Tårarna brände bakom ögonlocken men jag hade inga planer på att låta dom trilla ner på mina kinder. Jag vände mig bara om och började gå, snabbt. Oscar kom efter. Han tog tag i min arm och vände mig mot honom. Vi stod nära varandra och jag kunde känna hans andning.
"Berätta." sa han tyst.
"Det finns inget att berätta." svarade jag, lika tyst som han. Om inte tystare.
"Felix."
"Nej. Det finns inget att säga." sa jag och vände mig om igen. Han hade släppt mig och jag försäkrade mig om att han var långt bakom mig innan jag låt tårarna falla.

"Felix! Vad lång tid det tog!" sa Omar när jag klev in genom dörren. Jag hade sen länge slutat gråta och jag tog snabbt av mig jacka och skor.
"Så..." sa Omar lite blygt.
"Om du vill kan vi beställa pizza eller så." sa jag och Omar sken upp.
"Ja!" sa han glatt och jag flinade.
"Du får välja. Meny saken finns vid telefonen." sa jag och Omar gick dit.
"Vad vill du ha?" frågade han. Jag kollade lite i menyn.
"Jag tar en... Kebab rulle." svarade jag.
"Jag tar en gryos tallrik." sa Omar och han ringde numret som stod på framsidan.

"Mmm... Synd att inte Oscar är med." sa Omar. Jag stelnade till men försökte att inte visa det.
"Aa, jag glömde fråga honom." svarade jag och försökte låta lite naturlig. Omar nickade och åt lite av sin gyros. Vi åt under tystnad och det ringde på dörren. Jag reste mig upp och gick mot dörren. Jag öppnade och där stod Oscar.
"Kan vi prata?" frågade han. Jag bet mig i läppen och nickade.
"Omar, jag går bara ut en sväng!" ropade jag och satte på mig skor och jacka. Väl ute gick vi mot den gamla parken som var fallfärdig och på vägen var det tyst men när vi kom fram utbrast Oscar direkt.
"Vad är det du inte kan säga?!" frågade han frustrerat.
"Vadå, får jag itne ha hemligheter?" svarade jag och Oscar drog handen genom håret.
"Felix om det är något som skadat dig mycket vill jag hjälpa dig!" sa Oscar. Jag svalde.
"DETÄR INGET JAG BEHÖVER BERÄTTA!" sa jag och la handen på min handled. Fan det skulle jag inte gjort. Oscar slängde en snabb blick mot min handled och grep tag om den. Jag kved för det var små sår kvar. Oscar drog långsamt upp ärmen och gapade stort.
"Felix..." viskade han och flämtade. Jag drog snabbt åt mig armen men han hade ju redan sett.
"Varför har du aldrig pratat med någon?" frågade han och drog in mig i en kram.
"Jag vet inte..." mumlade jag mot hans axel. Han kysste min kind och jag log.
"Det är bra nu..." sa jag och Oscar lutade sig bakåt för att se mig i ögonen.
"Nej. Hur länge sedan var det där?" frågade han.
"Kanske två eller tre... Jag vet inte." svarade jag. Oscar drog in mig i ytterligare en kram och jag kunde inte bli lyckligare. Vi släppte varandra och började gå mot mitt hus igen. Vi kunde ju inte lämna Omar ensam hur länge som helst.

"Hallå eller." sa jag när vi kom in genom dörren. Omar flinade mot mig där han satt i trappan med sin mobil i handen.
"Stockholmare..." sa han med överdriven göteborgska. Jag skrattade lite och tog av mig jacka och skor. Oscar gjorde likadant och vi gick in till vardagsrummet.
"Vad sägs som att se på film Omar?" frågade jag. Omar kom som ett skott och kollade bland filmerna.
"Hm... Kan vi se på.... Frightnight?" frågade han med ett flin. Jag nickade och Oscar bet sig i läppen. Oftast gillar jag inte skräckisar men den här har jag sett för många gånger för att den ska vara läskig.

"Hej då Oscar. Vi ses." sa Omar och jag log. Det var en vägg mellan hallen och vardagsrummet så Omar kunde inte se oss. Oscar kramade mig och kysste mig. Jag log och Oscar gick ut. Jag stängde dörren och gick till Omar. Han kollade upp och sen tillbaka på tvn.
"Jag är slö och fullt medveten om det." sa Omar innan jag ens hade öppnat munnen för att säga det. Jag skrattade till lite och satte mig ner bredvid honom.
"Såå... Har du något på gång hemma i Götet då?" frågade jag finurligt. Omar rodnade.
"Jo men asså en av mina vänner... Hon är så fin." svarade han och jag flinade.
"Oj oj, vem då?"
"Äh..." mumlade han till svar.
"Kom igen! Om du säger, så säger jag."
"Okej då! Hon heter Mikaela. Hon är ett år yngre men jag har gått om en klass så..." sa Omar. Han flinade mot mig.
"Din tur." sa han kort. Jag bet mig i läppen.
"Okej, om du säger något till en enda levande människa är det ute med dig men... Jag och Oscar har en grejj liksom." svarade jag. Omar gapade med ett leende.
"Jag visste det, jag visste det!" sa han förtjust. Jag blev förvånad över vad han sa.
"Va? Hur visste du?" frågade jag.
"Men hallååå.... Oscar och du var rätt på varandra förut." svarade han. Jag rodnade och tittade ner på mina ben.
"Nej men ska vi slö titta på tv eller ska vi göra nått?" frågade jag. Omar log ett finurligt och nästan skrämmande leende.
"Det är fest hos OG.. Vi kan ju alltid gå dit med Oscar." sa han och blinkade med ena ögat. Jag rodnade lite och nickade.

"Okej vi ska möta Oscar vid dansstudion om 10 minuter." sa Omar och jag fixade håret.
"Fan, vilken keps ska jag ta?" frågade jag stressat. Omar skrattade.
"Haha ta bara nån. Typ den." svarade han och pekade på en röd som det stod OBEY på. Jag satte på mig den och speglade mig lite.
"Okej jag är klar." sa jag och vände mig om mot Omar. Han höll på med skorna. Jag kom på att det kanske var bra att ha med sig mobilen dit så jag sprang upp för trappan och in på mitt rum. Jag slet åt mig mobilen och sprang ner för trappan igen. Omar var redan klar så jag stressade för fullt. Snabbt tog jag på mig jacka och skor. Jag tog nycklarna och låste efter oss. Vi hade lite ont om tid så vi sprang bort till dansstudion. Konstigt nog var vi där innan Oscar. Vi såg Oscar komma gåendes från sitt håll. Ett stort leende var på hans läppar och jag log säkert lika stort.
"Tjenare gubbz." sa han och jag kunde se hur det tindrade i hans ögon.
"Tjenare." svarade jag och Omar samtidigt. Vi båda vände huvudet mot varandra i ett flin.
"Ska vi dra?" frågade Oscar och jag nickade.

"NÄMEN TJENARE!" skrek OG över den höga musiken när han öppnade dörren. Hans andedräkt stank sprit.
"KOM IN FÖR FAN!" sa han och vi klev in. Musiken dunkade och folk dansade, drack och hånglade. Omar gick snabbt bort till dansgolvet och började dansa. Jag rörde mig mot dans golvet och dansade i takt med musiken. Några tjejer som jag inte kände flyttade sig närmare mig och snart dansade dom alldeles tätt intill mig. Någon gned sig mot mig och jag började känna mig obekväm, men vafan det är fest. Jag fortsatte dansa med tjejerna som verkade uppskatta mina rörelser

"Shit vad kul, ey langar du hit en dricka? Med låg alkohol procent." frågade Oscar och jag stärckte mig efter en. Jag gav honom den och han öppnade den snabbt och hällde i sig drickan. 
"Törstig eller?" frågade jag med ett flin. Oscar flinade tillbaka och flyttade sig närmare mig.
"Fan vad skit det är att inte kunna kyssa dig nu." viskade han i mitt öra. Jag log.
"Det är bara att göra det." viskade jag tillbaka. Oscar bet sig i läppen och närmade sig mig. I ögonvrån kunde jag se OGs blick mot oss.
"Oscar.... OG kollar." viskade jag. Oscar kollade bort lite och såg flinandes på OG.
"Vi får väll säga att vi bara viskade om lite brudar eller något." sa Oscar. Jag nickade och vi särade på oss igen men fortförande nära så att vi kunde prata.
"Jag går och dansar, ska du med?" frågade jag. Oscar ställde ifrån sig drickan och nickade. Vi reste oss upp och rörde oss mot dansgolvet. På väldigt kort tid hade jag blivit omringad och tjejer som dansade mot mig och nästan på mig. Oscar hade lika många tjejer runt sig som jag, om inte mer.  Oscar gav mig en blick som sa 'Dansa du, jag bryr mig inte. Du är min.´. Jag flinade och började dansa med tjejerna. Precis som innan verkade dom här tjejerna gilla mina rörelser. Jag såg att Oscar också dansade med tjejerna på samma sätt som jag dansade med dom. Det gjorde mig inte avundsjuk för jag visste ju att det var mig och ingen annan han ville ha. OG gick fram till Oscar och sa något. Oscar såg ut att bli lite sur men gick ändå iväg med OG. Jag var jättenyfiken så jag slutade dansa med tjejerna och gick ifrån. En av dom tog tag i min arm.
"Ska du redan gå?" frågade hon. Jag nickade och slet åt mig min arm. Tjejerna såg lite bedjande efter mig men jag struntade i dom. Jag gick ut på gården och såg mig omkring efter Oscar och OG men hittade dom inte. Jag suckade tungt och gick tillbaka in igen. Tjejerna dansade fortförande men med olika killar och dom sneglade på mig då och då men jag struntade i dom. Jag satte mig tungt ner i soffan.
Efter sisådär en kvart kom en tjej och satte sig bredvid mig. Jag hade inte dansat med henne förut någon gång så jag undrade varför hon satte sig just bredvid mig när soffan är skit stor.
"Du är Felix Sandman va?" frågade hon. Jag vände mitt huvud mot henne och nickade. Hon log.
"Jag heter Alicia Johansson. Jag såg hur du rörde dig med tjejerna, är du en dansare?" frågade hon.
"Ja jag är en dansare." svarade jag. Hon log förtjust och flyttade sig närmare.
"Jag är också en dansare! Vad dansar du för stil?" hon verkade väldigt intresserad och jag hade ju inget för mig...
"Jag dansar en blanding av hip-hop och streetdance. Mest street. Du då?" svarade jag.
"Samma. Jag dansar inte vid vanliga studion utan på gatorna. Vill du hänga med någon gång?" sa hon. Jag tänkte efter lite och svaret kom snabbt.
"Ja visst! Jag har några kompisar som också dansar. Har du sett dom? Oscar Enestad, Oscar Molander och Omar Rudberg." svarade jag. Hon tänkte efter.
"Ja, dom dansar lika bra som du tror jag. Jag såg Oscar & OG förut borta vid ett skjul. Dom bråkade eller nått." svarade hon. Jag nickade och bet mig i läppen.
"Förlåt men jag måste gå. Vi ses någon gång."
"Kan jag få ditt nummer? Så att jag kan ringa eller smsa?" frågade hon. Jag nickade och vi skrev in våra nummer i den andras mobil.
"Tack, vi ses." sa jag och reste mig ur soffa. Jag gick ut och letade efter ett skjul med blicken. Kanske på framsidan? Jag gick runt huset mot framsidan och där fanns ett skjul. Svaga röster hördes från skjulet. Jag gick dit och kikade fram. När jag hörde vad dom pratade om blev jag helt stel.

______________________________________________________________________________

Förlåt för att det inte har kommit ett kapitel på jättelänge! Men det ska bli bättre uppdatering jag lovar!