Träffen & flytten som förändrade allt

Kapitel 16

Felicias pov

"Ska vi börja fixa oss?" frågade jag när vi hade ätit lunch och klockan var 12.25 och Nattis nickade. Vi gick upp till mitt rum och direkt in till min WIC.
"Kan jag ha detta?" frågade Nattis och jag vände upp huvudet och kollade på vad hon skulle ha.
"Japp, kan jag ha detta?" frågade jag och hon nickade.

Felicia överst och Nattis under

Vi tog på oss kläderna och så sminkade vi oss lite innan vi kollade på klockan och den redan var 14.00.
"Ska vi ta en glass innan vi går ut och sätter oss?" frågade jag och Nattis nickade och så gick vi ner med mobilerna och varsin liten väska. Vi gick till frysen och tog fram varsin glass och så gick vi ut till hallen och tog på oss våra skor och sedan gick vi ut och jag låste dörren innan vi satte oss på trappan så vi inte missade Kjell. När vi hade ätit upp glassarna 5 minuter senare så kom Kjell och hämtade upp oss så vi åkte direkt ut på motorvägen och upp mot Marcus och Martinus i Mosjøen. När vi kom ut på motorvägen så tog jag en bild på mig och Nattis och skrev "påväg till Mosjøen och dig💘💞" och skickade till Marcus.

"Vi är framme om 10 minuter i Mosjøen" sa Kjell och jag nickade och läste klart de sista raderna på kapitlet i boken jag läser. Vi la ihop hörlurar och fixade det sista. Vi körde ner i ett parkeringshus och hoppade ur under tiden som Kjell betalade och så åkte vi hissen upp till våningen som Marcus och Martinus var på.
"Dörren där borta" sa Kjell och pekade på en dörr så Nattis och jag öppnade dörren så tyst vi kunde och de satt i soffan bredvid varandra med ryggarna emot oss och pratade ganska högt så de hörde inte dörren som lät lite. Jag viskade tyst till Nattis att hon skulle filma så hon började filma och jag gick fram till Marcus och skrämde honom.
"FAN VAD DU SKRÄMS" skrek han och hoppade till innan han reste sig upp och gick fram till mig och la sina händer på mina höfter och jag la mina armar runt hans hals.
"Tur att vi ska gå i samma skola och träffas nästan varje dag för jag hade inte klarat att vara utan dig mer än två dagar" sa jag och han kramade mig innan han kysste mig.
"Jag älskar dig så himla mycket Felicia" sa han och la sin haka på min keps.
"Jag älskar dig också så himla mycket så det inte går att beskriva Marcus" sa jag och kramade honom och gosade in mitt ansikte mot hans bröst. Vi släppte från kramen och så sa jag hej till Martinus och kramade honom innan jag gick och sa hej till alla andra i rummet.

Nattis pov

När Felicia kramade Marcus så sa jag hej till Martinus och kramade honom innan jag sa hej till de andra i rummet och när Felicia hade hälsat på Marcus och började hälsa på Martinus så sa jag hej till Marcus.
"HAR NI FÅTT AIRBOARDS?" skrek Felicia när hon såg att de stod airboards på golvet bredvid soffan.
"Japp, kom här" sa Marcus och så ställde han den så Felicia kunde hoppa upp på den med Marcus framför som hjälp. Hon kom upp med ena foten innan den började åka lite och när de fick stopp på den så hoppade hon upp med andra foten också.
"Kan du akta dig nu?" frågade Felicia och Marcus satte sig på armstödet till soffan. Felicia började åka med airboarden och det gick inte fort direkt.
"Vill du också testa?" frågade Marcus och kollade på mig och jag nickade och så hjälpte han mig upp också. När jag kom upp på den så hade Felicia åkt mot väggen så Marcus släppte mig och så gick han fram till Felicia så hon skulle kunna vända.
"MARCUS HUR GÖR JAG NU DÅ? KOMMER ÅKA IN I VÄGGEN OCH DÖ" skrek hon och alla började skratta inklusive mig som började åka väldigt fort när jag lutade mig framåt.
"Martinus kan du hjälpa till här?" frågade jag mellan skrattet och kollade snabbt över axeln och Martinus log innan han gick fram för att hjälpa mig. Jag och Felicia åkte runt där en stund innan Kjell sa att vi skulle åka hem för att hinna göra något ute innan det blev för kallt och mörkt och vi nickade innan vi hoppade av airbordarna och så sa vi hejdå innan vi gick till bilen för att åka tillbaka.
"JAG SITTER FRAM" skrek Marcus och hoppade in i hissen och tryckte på knappen så dörrarna började stängas samtidigt som Martinus sprang fram till hissen och tryckte på knappen så dörrarna skulle öppnas så vi kunde komma in också.
"Sluta var så tråkig Martinus" sa Marcus när vi alla äntligen hade kommit in i hissen och åkte ner till parkeringshuset.
"Men jag vill ju sitta fram också" sa Martinus och så ställde de sig båda vid dörren och när hissen stannade så sprang de båda två ut ur hissen mot bilen. När jag, Felicia och Kjell kom fram så stod Martinus vid framdörren och såg jätteglad ut samtidigt som Marcus stod bredvid och såg mindre glad ut.
"Förlorade lilla Marcus?" frågade Felicia med "bebisröst" och gick fram till Marcus och kramade honom.
"Du får ju sitta bredvid mig och det får du inte om du sitter fram" sa hon och log innan vi hoppade in i bilen allihopa. Martinus satte på massa blandad musik och så började vi åka hem till Trofors igen.
"Ska vi fixa subway eller vart vill ni äta?" frågade Kjell och kollade på Martinus.
"Jag vill äta på subway" sa han och alla andra nickade och höll med.
"Köper vi maten och äter i bilen sen?" frågade jag och Kjell nickade och så körde han till "centrum" och så gick vi alla 5 in och köpte varsin subway macka. När vi hade köpt mackorna så gick vi ut till bilen igen och Martinus kopplade in sin mobil och så började vi åka hem. Felicia tog upp snapchat och så gick hon filmade hon när vi åt och lyssnade på musiken. När vi hade kommit ungefär halvvägs så frågade Felicia något jag inte ens tänkt på.
"När ska vi berätta för fansen att vi är tillsammans?" frågade Felicia och Marcus kollade på hen och ryckte på axlarna.
"Pappa?" frågade Marcus och Kjell skakade på huvudet.
"Jag vet inte, jag har pratat med mamma och Felicias föräldrar och alla förstår att vi måste berätta för ni kan inte låtsas för alla fans i evigheter men ingen vill att Felicia ska få det hatet som hon kommer få" sa han och Marcus nickade. Jag såg på Felicia och Marcus och då ser jag att en tår åker ner för Felicias kind. Jag tog Felicias hand för att jag inte ville göra dn stor scen av det och när hon kollade på mig så ser jag att det rinner ännu fler tårar ner för hennes kinder så jag ger henne ett medlidande och stelt leende och hon ler lite försiktigt tillbaka innan hon lägger sitt huvud på Marcus axel. Marcus märker det och vänder huvudet mot Felicia istället för att titta ut på vägen och pussar henne på hjässan (mitt uppe på huvudet, googla om ni inte fattar) och då tittar Felicia upp lite på honom och då ser han alla tårar som rinner ner för hennes kinder.
"Men gumman då" viskar han och kramar henne och då släpper hon min hand för att kunna krama Marcus ordentligt. När de sitter där så hör jag hur Felicia börjar gråta så man hör att hon gråter och Marcus stryker handen över hennes hår.
"Är det okej eller ska jag stanna?" frågar Kjell som hört att hon gråter.
"Vi kan fortsätta och åka hem" sa Marcus och Felicia nickade lite.

När vi var hemma i Trofors så bestämde vi oss för att sätta oss på gräsmattan vid vattnet bakom deras hus.
"Jag går in och ringer Jon så han kan komma hit imorgon och så får vi prata om hur vi ska göra med Felicias föräldrar och Jon" sa Kjell och Felicia och Marcus nickade.
"Vill ni sova över hemma hos oss?" frågade Martinus och jag nickade och kollade på Felicia som också nickade. Vi satt och pratade en ganska lång stund och tillslut blev det kallt så vi gick in och satte oss i soffan uppe och kollade på något norskt program som inte var så jätteintressant enligt mig men Marcus och Martinus gillade det tydligen så jag och Felicia gick ner till deras kök för att fixa lite att dricka och chips.
"Hur går det med Martinus?" frågade Felicia och tog ner 4 glas till oss.
"Vet inte, jag vågar inte prata med honom" sa jag och Felicia nickade lite.
"Men försök att ta det lugnt men ändå framåt, jag kommer ju sova i Marcus rum med honom och då kan du sova med Martinus och så kan du fråga om du kan få dela säng med honom och säger han nej så får du ändå sova inne i hans rum" sa hon och jag nickade och så började jag ta upp glasen och hon tog chipsskålen och drickan och så gick vi upp för trappan igen.

--------------
Hoppas ni är nöjda med kapitlet. Vissa saker kanske är lite konstiga men allt kan inte vara perfekt!