Jag saknar dig. Jag älskar dig. Jag vill krama om dig. Jag saknar dig Elinor. Pennan glöder mot pappret i min skrivbok. Bokstäver blir ord som i sin tur blir meningar. Smärtan inuti mig klarar jag inte av. Jag vet inte vad jag vill. Det enda som hjälper just nu är att skriva ner allting i min bok.
It's like screaming when no one hear
It's like standing in a crowd, screaming for help, but no one notice you.
It's like getting your heart ripped out of your body while you're still alive
It's like waiting for a miracle to happen but then you realize it will never come
It's like this, when your bestfriend dies.
It's like this when you don't know if you want to live anymore
It's not the goodbye that hurts, it's the flashbacks that follows
All the memories we have together is the only way to keep you alive
You will always be in my mind,
But I promise, that one day I will find
A place where we both will be fine
Togheter
Forever
Vad man än gör i livet så är det meningslöst, men det är jätteviktigt att man gör det, för ingen annan kommer göra det.
Även om det betyder att man förlorar sin bästa vän
Om det betyder att man förlorar sin mamma
Det är smärtsamt
Men universum väljer någon
Och denna någon var jag
Tårarna rinner nedför mina kinder, tårarna ramlar ned och suddar ut orden i boken. Ett par armar slås om min midja och drar ifrån mig från boken, jag pressas mot ett bröst, jag skriker, gråter, försöker slå mig därifrån men misslyckas.
"Såja, jag är här, lugn lugn" Ogge försökte lugna ned mig. "Såja, lugn Ebba, jag är här och jag älskar dig".
• • •
jag som inte kan någonting om Wattpad, hur vet vart man ligger i topplistan i den genren man satt sin novell i ?
YOU ARE READING
o.m | Ditt nummer
Fanfiction#1 i "Fan-Fiction" || Andra delen i "o.m | Hans Nummer" serien || Hon kollade på honom och han kollade på henne. Ingen sa någonting, men de båda visste att de var kära.
