Del. 52

6.6K 109 31
                                    

1 månad senare

Kaylies perspektiv

Jag vaknade som vanligt av att mamma skrek. "KAYLIE GET UP IT'S YOUR FIRST DAY IN SCHOOL" skrek hon glatt och jag suckade. Jag hade inte gått till skolan på en månad då det hade varit mycket att ta in med Lucas och Aaliyah och det.

Jag hade träffat Austin nästan varje dag och hans gäng har ringt flera gånger för att kolla att allt har varit okej. Tyvärr var Austin sjuk så han inte kunde komma med mig idag. Amanda har varit här också men annars har jag inte träffat någon och jag var väldigt nervös över att komma tillbaka.

Tänk om alla vet? Fyfan. Jag ställde mig upp och gick nerför trappen. "Hi mama" sa jag och pussade henne på kinden. Hon log och gav mig två mackor hon gjort iordning. Jag log tillbaka och började äta.

1 timme senare

Jag klev nervöst av bussen och kände direkt hur jag fick 1000 blickar på mig. Jag försökte ignorera dem och fortsatte gå mot ingången. Jag öppnade dörrarna och gick in. Om jag trodde att jag fick 1000 blickar förut så fick jag 10 000 blickar nu. Jag gick fort förbi alla till mitt skåp men ingen släppte blicken ifrån mig tills någon skrek.

"DON'T YOU ALL HAVE SOMETHING BETTER TO DO, LIKE I KNOW SHE'S HOT BUT PLEASE" skrek någon och jag vände mig om. Där stod Nathan, Oscar, Noah, Eric och Simon. De log stort mot mig och Noah kom fram och omfamnade mig i en kram. "Hi Kay" sa han glatt och jag log stort mot dem och alla fick en varsin kram.

Vi hade faktiskt blivit bra kompisar och det var skönt att de var här. Nu kom Amanda in och när hon såg mig hoppade hon på mig direkt. "I've missed you soo much" sa hon och kramade mig hårt. "We saw eachother yesterday" sa jag och hon skrattade. Sen vände vi oss mot de andra igen.

Simon tittade på mig. "Soooo how are you feeling?" Sa han lite försiktigt och då blev de andra också seriösa. "I'm great" sa jag och de nickade sakta, de trodde inte på mig. "I'm serious, I'm fine" sa jag och då slappnade de av lite. Nathan kom fram och la armen om mina axlar. "Well that's good, we wouldn't want our little midget to be sad" sa han och flinade. De tycker att jag är kort.

Jag flinade tillbaka. "I'm not short, like seriously, Amanda is short, I'm not" sa jag och Amanda såg förolämpad ut. "I'm not" sa hon och då började alla skratta. Hon tittade ner i golvet. "Like, maybe a little" sa hon och då gick Noah fram och ruffsa till hennes hår. "It's cute" sa han och hon stönade. "Why did you do thaaat" och började fixa sitt hår. Noah stödde sin arm på hennes huvud som ett armstöd och flinade. Hon skakade snabbt bort armen. "Oh come on" sa hon och då började alla skratta igen.

Dörrarna öppnades igen och denhär gången började folk viska. Vi kollade nyfiket dit och jag kände hur mitt hjärta började slå snabbare. Det var Lucas. Eric ställde sig direkt vid mig och sa tyst. "Let's go" jag skakade på huvudet. "Kaylie seriously let's go" sa han och försökte dra bort mig. De andra var redan påväg mot Lucas.

Oscars perspektiv

Han är relegerad, men han har inte blivit omhändertagen än, vilket är sjukt då han faktiskt försökte våldta Kaylie.

"Leave" sa Nathan hotfullt och gick närmare honom. Men han rörde sig inte. "I need to talk to Kaylie" sa han bestämt och skulle gå förbi. Vilket inte gick då vi ställde oss som en mur framför honom. "Leave, before I kill you" sa Noah och log ett sarkastiskt leende. Lucas öppnade munnen men hann inte svara innan dörren öppnades igen.

"Oh shit"

My badboyWhere stories live. Discover now