Del. 26

9.3K 172 34
                                    

Austins perspektiv

Jag parkerade vid mitt hus men satt kvar i bilen. Ska jag gå till henne? Hennes kompisar kommer inte komma innan minst 2 timmar då det inte går någon buss. Jag suckade och kollade mig själv i spegeln. Jävlar vad jag ser ut.

Jag bestämde mig för att gå till henne, men först ska jag försöka tvätta det här. Jag gick ut ur bilen och in i det tomma huset, mina föräldrar ska vara borta en vecka, men jag bryr mig inte.

Jag gick upp och in på min toalett och sköljde ansiktet med vanligt vatten. Det sved så in i helvete men aja. Jag tittade upp i spegeln, blodet var borta men det var sår och blåmärken över allt. Jag suckade och hämtade plåster. Jag satte plåster på det värsta och nu såg det någorlunda bra ut.

När jag var klar och hade bytt om så ringde det på dörren. Kanske är någon av mina kompisar, fast de brukar alltid ringa innan? Jag sprang ner och öppnade. Där stod Kaylie? Hon försökte verkligen att inte gråta.

Jag drog in henne huset och stängde dörren. Hon kramade om mig och jag kramade förvånat tillbaka. Hon borde hata mig? Men jag var ändå glad att hon var här.

Vi släppte kramen och hon tittade upp på mig och sen ner igen "I'm sorry" sa hon och nu var jag verkligen förvånad. "Why are you telling me you're sorry? I'm the one that's suppose to say I'm sorry and I am. I'm so sorry Kaylie" sa jag och hon skakade på huvudet.

"They are my friends, and It's my fault, I told Alice what happened right after you told the school that.. thing, and I didn't know she would tell them, because I knew what would happen if they found out, and now it happened and you did nothing wrong" sa hon och jag blev ledsen. Dels för att hon var ledsen och för att jag hade ju faktiskt gjort nått fel. Och det jag gjorde fel var anledningen till allt dethär.

Dessutom om jag hade varit i deras position hade jag gjort samma sak. Jag skakade på huvudet. Jag är så jävla dum i huvudet. Jag drog in henne i en kram. "I did something wrong and that's why they did what they did, I would've done the same if I were them. I deserved it" sa jag och hon skakade på huvudet.

"No you didn't" sa hon och innan jag han svara sa hon"Can I stay the night here? I don't feel like seeing them right now, but if you don't want to It's okay" sa hon och jag log "Ofcourse, but you shouldn't be mad at them okay?"

"This is why I like you" sa hon och jag tittade oförstående på henne. Hon log "Because no other guy would say all that about my best friends even if they... Yeah... And for you to say that about my bestfriends even though you should hate them, is just, I don't know you're great" sa hon och jag log "you are greater" "that's not even a word" sa hon och jag skrattade till "For you, it is" sa jag och hon log.

"Are you hungry?" Sa jag och hon nickade. Då kom jag på att jag inte kunde laga mat. Jag flinade "Uuhm can you cook?" Sa jag och hon skakade på huvudet. "Me either" sa jag och hon började skratta. "Well that's a good combination" sa hon och jag skrattade.

Då blev hon genast seriös igen. "Oh my god I didn't see that, what have you done?" Sa hon och gick fram till mig med en rynka i pannan medans hon spekulerade mig. "Eehm I were in a fight" hon himlade med ögonen.

"I mean did you seriously use regular patchers on your face to clean up the wounds?" Sa hon och jag nickade. Hon började skratta men jag fattade ingenting. "Where's your bathroom? And get a first aid kit" sa hon "Upstairs to the left" sa jag och hon gick upp medans jag skulle hämta första hjälpen lådan.

Men vart fan var den? Mamma har ju sagt det 100 gånger "för säkerhetsskull" men dum som jag är har jag inte lyssnat. Jag suckade och kollad sen på några ställen den kunde vara på.

Tillslut hittade jag den i städskrubben och gick upp till toaletten.

Jag satte mig på toalettlocket och hon drog bort plåstrerna. "I can't believe you just put patchers on this" sa hon och kollade på mitt ansikte. Hon började sen skölja med massa saker och annat.

Ingen sa nånting och hon var koncentrerad. När hon var klar så såg hon väldigt nöjd ut. "For being my first time, I think I did pretty good, you know I usually don't do stuff like cook, wash clothes and clean, my mom does all that, and honestly, I don't even know what I used in your face, but who cares, it's better than patchers." Sa hon och jag skrattade till.

"Me either, and thank you" sa jag och ställde mig upp. Jag gav henne en puss på kinden och gick sen ut ur toaletten med henne bakom mig.

"I should text my mom, just tell her I'm sleeping here, or actually it would be better if I told her I was at Amanda if she would tell the others. Or no, when are your parents coming home? Cause they might tell her" sa hon och jag skakade på huvudet.

"They are not coming home, they are out of town for a week" hon log. "Then I guess it's just you and me" sa hon flörtigt och jag skrattade till. "I guess so" sa jag och hon skrattade och gick sen till mitt rum och tog sin mobil.

Hon gjorde något och la sen ner den igen. "I forgot money, I can go home and get some, then we could go and buy pizza?" Sa hon och jag log. "Pizza sounds great, but you do not have to go home and get money" "Ofcourse I have to, otherwise we can't get pizza" sa hon och fattade verkligen inte vad jag menade. "I'll pay" sa jag och hon svarade nonchalant "Thank you but no way, I'll get money and then we can buy pizza, but I should hurry up before they come home"

"Like seriously Kaylie I'll pay" sa jag och hon skakade på huvudet. "Absolutely not" sa hon och ställde sig upp och gick nerför trappen och jag följde med henne ner. "You really don't have to" sa jag men hon skakade på huvudet och log. "Be right back" sa hon och öppnade dörren och gick ut.

Kaylies perspektiv

Aldrig att jag låter någon annan betala för min mat, det är liksom min mat, det ska ingen annan behöva betala för med sina egna pengar. Jag gick snabbt över gatan och låste upp dörren. De hade extranyckel så det var lugnt.

Ingen var hemma som tur var, men de kan komma närsomhelst så jag sprang upp och hämtade min plånbok.

Alltså det var inte så att jag var arg på dem, jag orkade bara inte prata med dem nu och sen kanske jag ville vara lite med Austin hehe.

Egentligen kanske jag inte borde kyssa honom så mycket som jag gör, men jag kan inte motstå det? Dessutom är det det bästa som finns så jag kommer troligen inte sluta med det heller.

Jag kände mig ändå lite taskig om jag bara går hem till någon annan när de är här, speciellt när de tror att jag är arg på dem. Jag tog fram papper och penna. "Hej, jag sover hos en annan inatt, kände att jag, ja, behövde det. Jag är verkligen inte arg och jag är okej. Hoppas ni förstår, älskar er" skrev jag och jag funderade en stund. Var det för snällt? Pfft nej jag har väl egentligen inget att vara arg för. Eller jo kanske. Jaja skitsamma.

Jag la lappen på min säng och gick sen tillbaka till Austin.

........................................................................

Alltså 1000 visningar?!!! Tack så jättemyckeet❤️❤️❤️❤️👏🏼👏🏼

My badboyWhere stories live. Discover now