Zacks perspektiv
Jag drar jackan tätare runt min kropp och slänger träningsväskan över axeln ännu en gång.
"Zack!" Hör jag en mörk röst ropa bakom mig. Jag behöver inte vända mig om för att veta vem rösten tillhör.
Aiden.
Jag skyndar mig på. Det är bäst för honom att han håller sig borta. Jag skulle inte tveka på att slå ner honom igen.
"Zack!" Hör jag återigen. "Stanna!" Jag stannar tvärt och vänder mig irriterat om, säger ingenting.
"Du måste lugna ner dig lite." Han skrattar lågt och ser på mig med en aning road blick. Som vanligt har han ett flin påklistrat på läpparna.
Jag säger fortfarande ingenting.
"Kom igen, Zack. Det jag gjorde var bara en engångsgrej. Det kommer inte hända igen." Jag spänner käkarna och trycker ihop ögonbrynen.
"Var det allt?" Svarar jag sedan lågt.
Han nickar.
"Bra." Säger jag och vänder mig återigen om, för att sedan fortsätta iväg.
Jag litar inte på honom. Inte ett dugg.
Väldigt kort och tråkigt kapitel men kände för update så👋🏼