Kap. 2

173 1 0
                                    

Alexander - År 1995

Jaha...mina föräldrar tycker inte att de har tillräckligt. Jag vet inte vad jag ska tycka om att få en lillasyster till. Huset är tillräckligt stort och har plats för oss alla, men jag är rädd att mamma inte orkar med när bebisen kommer om några månader. Pappa reser mycket i jobbet och är borta i flera dagar. Mycket ansvar hamnar på mig, med att laga mat och passa de mindre. Ibland önskar jag att min familj bara kunde vara lite mindre och jag fick chansen att flytta.

Sarah är tyst, riktigt tyst. Hon brukade inte vara så här.
Hon brukade lämna kakspår över hela huset, smulor, halvätna - och hela kakor låg ofta lite varstans...hon fick smeknamnet Smula av mig, när hon var i tre års åldern.

Jag minns henne som en bubblande unge. Hon och Bill brukade sno mitt godis och smygäta det i garderoben, där de lämnade Dumle papper i mina skor.

De slogs om vem som skulle få susa först ner på den gula cykeln från Tallhöjdgatans backkrön.
Men allt detta var innan branden. Nu är hon bara tyst och närhetssökande, som en skrämd fågelunge.

If I could flyWhere stories live. Discover now