Fannys perspektiv
Han stannar ute på en skogsväg. Det är tomt, träden är det enda sällskapet här ute.
Jag tittar frågandes på honom. Hans mörka ögon möter mina. Jag ryser av obehag.
"Kom igen", säger han kort.
Han öppnar bildörren och hoppar ut. Jag tänker inte gå ut.
Han ger mig en kolsvart arg blick genom bilrutan och jag ändrar mig snabbt. Jag knäpper upp bilbältet jag tajt haft runt mig i hopp om att inte dö i en bil krasch.
Mina vita skor möter den gråa grusvägen. Det blåser svagt vilket får träden att gunga.
Sakarias öppnar bagageluckan och ger mig en irriterad blick.
Han kanske har ett lik där inne han vill jag ska hjälpa honom med? Paniken sprider sig snabbt i min kropp.
"Om inte du gör som jag säger kommer jag döda dig", säger han kort.
Han tar ut en kniv och håller den hårt i sin högra hand.
Jag slutar andas.
Jag nickar svagt.
"Kom hit", ryter han.
Jag går på skakiga motvilliga steg mot honom. Han lägger kniven i bageluckan som jag nu ser är tom förutom en ryggsäck.
Han trycker ner mig så jag landar på rygg i det hårda utrymmet.
Han kysser min hals.
Jag vet inte om jag andas längre, jag tror mitt hjärta stannat.
Han drar i min tröja. Jag måste göra något.
Jag puttar bort honom, hårt.
Han flyger bort. Hans mörka blick möter min.
Snabbt greppar han tag i kniven och pressar den mot min arm.
"Passa dig", skriker han.
Jag är så rädd.
Jag spottar han i ansiktet och försöker slita mig loss, men det går inte. Han är så stark.
"Din jävla hora"
Han pressar hårt ner mig. Jeansjackan jag har på mig drar han av först, sedan min tröja och bh.
Han kysser mina bröst. Jag dunkar mitt huvud ner till hans.
Han möter mig med ett flin.
Han drar upp kniven. Pressar den mot min arm. Men han kommer inte våga.
Jag hade fel, han skär ett litet sår, men blodet forsar.
Jag skriker. Tårarna rinner ner för mina kinder. Rädslan i kroppen hat tagit över hela mig.
Jag kan inte få bort honom, det går inte.
Han våldtar mig, som han så många gånger gjort förut.
YOU ARE READING
Fuckboy Lindhe (1)-DANTE LINDHE, HOV1
Fanfiction"Jag blir så extremt irriterad på dig Dante, kan du låta mig va och lämna mig ifred så jag kan gå till min lektion tack" "Sorry stumpan, men det går bara inte, du vet mina rosor är gjorda av plast"
