Fuckboy Lindhe (1)-DANTE LINDHE, HOV1

Del 31

Fannys perspektiv

29e februari 09:13
Jag öppnar sakta mina trötta ögon. Solen lyser in i rummet. Ingen av mig och Dante drog ner persiennen igår.

Jag vrider mig försiktigt i sängen. Mitt huvud har jag stadigt på Dantes lite håriga bröst. Han andas tungt vilket får mitt huvud att sakta åka upp och ner.

Försiktigt reser jag mig upp. Jag drar på mig Dantes t shirt jag lånat igår som ligger nedanför sängen. I endast mina svarta trosor och den stora t shirten tittar jag på Dante som sover fridfullt i sängen.

Täcket går från hans midja och nedåt. Hans vinter blekta överkropp kan jag granska tydligt. Hans blonda hår ligger rufsigt på hans huvud. Han är vacker.

Jag letar så tyst jag kan i min svarta lilla resväska nedanför sängen efter mina svarta Palm angels byxor. När jag hittat dem efter en stunds letande drar jag snabbt på mig dem.

Min mage kurrar högt, jag är så jävla hungrig. Men jag kanske inte borde äta? Jag har ju ätit mycket varje dag vi vart här? Jo men nått litet kan jag äta.

Jag tittar på Dante. Han rör på sig lite men fortsätter att sova. Han borde få sova, jag väcker honom inte. Jag drar på mig ett par vita strumpor innan jag försiktigt öppnar dörren för att gå igenom killarnas rum för att komma till ytterdörren.

Jag tittar i dem tre sängarna, alla ligger och sover. Jag stänger försiktigt dörren och smyger ut till ytterdörren. Jag drar på mig mina vans och stänger försiktigt den tunga ytterdörren efter mig.

Jag går med mobilen i handen ner till frukost buffén.

Matsalen är hyfsat tom. Jag antar att det var ganska många som blev fulla igår och inte orkar gå upp.

Jag tar en tallrik och börjar gå genom buffén. Lite bacon, ägg och vattenmelon lägger jag på min tallrik. Även ett ägg med kaviar på sidan.

Jag tittar ut över matsalen, ingen jag känner finner jag. Jag sätter mig vid ett bord för 4 vid fönstret så jag ser utsikten över fjället. Det är fint.

Jag tar upp besticken jag fått med mig på vägen och lägger ner mobilen på bordet bredvid mig. Jag äter en bacon, den var faktiskt god.

Jag tittar ut över fjället. Solen skiner över den vita snön, det ger en drömlik syn.

Tankarna flyger snabbt iväg till igår. Dante och jag. Vårt sex. Det var så jävla bra. Jag kan nästan känna Dantes händer på mina höfter. Jag spricker upp i ett försiktigt leende.

Solen som lyser in från fönstret skuggas och Charlie slår sig ner framför mig på den lediga vita stolen.
Han ler stort. Snabbt skiner jag upp i ett leende, det var ett tag sen jag träffade honom.

"Heeej finis", säger han.
Han har en tallrik framför sig på bordet med äggröra och bacon, även en kopp kaffe.

"Hej Charlie", säger jag glatt.
Han tar en tugga av äggröran, han ser nöjd ut.

"Hur mår du då prinsessan", säger han.
Han flinar svagt.

Jag skrattar lågt åt hans smeknamn och skakar på huvudet. Prinsessan är något han alltid kallat mig genom vår vänskap och jag har ingen aning om varför.

"Det är bra, du då", säger jag.
Jag tar en baconskiva.

"Det är super bra med mig, jag är inte ens bakis", säger han.
Jag flinar en aning.

"Va du där igår alltså", frågar jag.

"Ja såklart, du också antar jag?", säger han oCh ger mig en frågande blick.

Jag nickar bara.
Han äter några tuggor innan han skiner upp i ett retsamt leende.

"Jag tänkte nyss fråga hur det går med Dante men där bak kommer han ju", säger han.

Snabbt vänder jag mig om. Dante står vid buffén och ska ta mat med Noel . Undra om han sett mig? Inga notiser från honom iallafall på mobilen.

Mina kinder blir aningen röda av Charlies kommentar. Jag vänder mig om och möter hans flinande leende.

"Charlie", skrattar jag.

"Är det bra mellan er", frågar han med höjda ögonbryn.

"Ja det är faktiskt väldigt bra", säger jag.

Han ler, ett ärligt leende. Jag besvarar hans leende.

"Han kommer nu", flinar Charlie innan han fortsätter äta sin äggröra som ingenting.

En tallrik och kaffe kopp ställs ner på bordet bredvid mig. Händerna avslöjar att det är Dante. Jag tittar upp och möter hans irriterade blick som ligger på Charlie.

Jag suckar svagt. Jag möter Noels blick, han ler. Han sätter sig på stolen bredvid Charlie och tittar på Dante.

"Det här är min Bästavän Charlie", säger jag och tittar på Charlie som ler mot Dante och Noel.

Jag ler svagt.

"Det här är Noel min kompis och Dante min-" börjar jag.

"Pojkvän", avbryter Dante.

Jag tittar förvånat på honom vilket Noel och Charlie också gör.

Han ger oss bara en frågande blick.

"Är ni tillsammans nu", säger Noel frågandes.

"Ja det är vi", säger Dante nöjt.

Jag ler bara, men jag skriker inombords, vad sa han nyss? E Dante min?