Fuckboy Lindhe (1)-DANTE LINDHE, HOV1

Del 27

Dantes perspektiv

Jag styr mina steg snabbt i den långa korridoren. Ilskan bubblar i mig. Min hand svider som fan för jag slog till Sakarias några gånger. Kanske onödigt men han förtjänade det.

Nu vill jag bara till Fanny, nu.

Dörren med numret "117" står på glänt. Fanny är här iallafall och ingen annan stans vilket känns skönt. Jag pustar sakta ut.

Jag går in genom dörren och tar av mina tofflor.

I badbyxor går jag in i den lilla lägenheten. Jag svänger in till mitt och Fannys rum. På den stora vitbäddade sängen sitter hon i den vita morgonrocken.

Hennes brun blonda hår är uppsatt i en bulle.

Hennes vackra ögon möter mina. Hon torkar snabbt bort tårarna som rinner nedför hennes kinder.

Jag går fram till henne. Jag sätter mig försiktigt på sängen bredvid henne. Hon tittar på mig. Hennes ledsna blick får mitt hjärta att sjunka.

"Förlåt", säger hon.

Jag tittar fundersamt på henne. Vad säger hon förlåt för?

"För vadå", säger jag.

"För att jag bara ställer till det hela tiden", säger hon.

Förvånat tittar jag på henne. Vad menar hon med det där? Hon har knappast förstört något.

"Du har inte förstört något Fanny", säger jag.

Hennes ögon vattnas om på nytt. Hon biter sig i läppen. Hon kämpar för att inte tårarna ska rinna över.

Jag drar in henne i min famn. Hon borrar in sitt ansikte mellan min hals och axel. Värmen sprider sig i min kropp.

Det känns så bra att ha henne nära. Det känns så bra att vara här för henne när hon behöver mig. För jag vet att hon kommer vara här för mig när jag behöver henne.

Jag drar min hand sakta över hennes rygg som täcks av morgonrocken. Varför badade hon aldrig? Och varför började hon och Sakarias bråka?

Jag väljer att inte fråga, inte nu. Det är bäst om det får vara lite lugnt nu.

Hon drar sig ifrån min famn. Jag ger henne en fundersam blick.

"Tack Dante", säger hon.
Hon ler svagt. Hon är så vacker.

Jag kan inte låta bli att le när hon ler. Hennes leende smittar så mycket av sig. Men ändå försöker jag att inte le för mycket. Då kanske hon tycker jag är konstig, sen är ju mitt leende inte så fint heller.

Jag väljer att inte svara. Jag pressar mina läppar mot hennes istället, för det känns så mycket bättre. Jag känner hennes leende genom kyssen.

Hennes varma mjuka läppar masserar mina. Det pirrar i hela min kropp.

Hela den här resan kommer jag få spendera med henne.