"För vad?" frågade jag honom.
"Borde varit där för dig, och inte låtit dig gå" svarade han långsamt med en röst så att man förstod att han menade det.
"Du har varit där för mig fler gånger än alla andra tillsammans", båda kollade varandra djupt i ögonen. De fina blåa ögonen.
"Såklart bby" sa han och log.
"Är du kär i mig?" frågade jag efter en stunds tystnad. Jag vet att det var en konstig fråga, men jag ville veta. Jag var ju så galet jävla kär i honom. Han kanske inte var kär i mig. Han suckade lät. Som om han letade efter de rätta orden.
"Jag är mer än bara kär, baby du är hela min värld" sa han och log. Jag kunde inte låta bli att rodna. Hur jävla perfekt var han inte? Långsamt rörde jag mig närmare, tills att våra läppar nuddades.
Han besvarade kyssen direkt, på sitt magiska sätt. Wow. Det var så magiskt, så svårt att beskriva.
Han placerade handen på nacken, det stället jag älskade när man hade sin hand där. Det kändes mer äkta, passionerat.
Eftersom att allt har ett slut, slutade ju såklart också kyssen efter någon minut. Dock hade de känts som en evighet, en bra sådan.
"Hänger du med hem?", jag nickade stort med nog det största leendet. Jag var den lyckligaste tjejen med den finaste killen.
Noel Flike.
________________________________
Detta lät verkligen som om det var det sista kapitlet, men verkligen inte! Vill bara att ett kapitel ska sluta lyckligt för en gångs skull.
Sedan kapitel nummer 40 kom ut så har vi gått från 9k till 11k läsningar vilket är heeeeeelt sjukt!
Passa på att kika in min nya bok Hope, har redan lagt upp två kapitel.
Glöm inte att rösta och kommentera så ses vi snart!
Puss på er <3
YOU ARE READING
Lova mig, att du stannar || Hov1
Fanfiction"Jag är mer än bara kär, baby du är hela min värld"
