"Hej, är det Ludwig Kronstrand jag pratar med?" frågade en ung kvinna när jag hade tryckt på 'svara' när ett okänt nummer ringde.
"Det måste vara jag de" svarade jag.
"Du, och din syster Alexandra är välkomna att besöka er mor på sjukhuset nu", jag var så chockad att jag knappt kunde andas. Efter någon minuts tystnad för att förlora chocken jag hade började jag sakta gå mot Alexandra.
"Vi måste åka.. sjukhus" stammade jag fram. Alexandra kollade på mig med en chockad min.
"Varför?" frågade hon.
"Mamma" svarade jag, denna gång med en stadigare röst. Vi sa hejdå till grabbarna och satte oss på första bästa buss mot sjukhuset.
"Tror du det har hänt något?" undrade hon och vände huvudet mot mig.
"Varför skulle det?" svarade jag.
"Från att inte ha hört ett knyst så bara bet de oss att komma" sa hon osäkert. Det hon sa verkade vettigt, hur lite jag än ville tro henne. Kanske låg hon där på sjukhuset dödssjuk?
Ingen av oss visste heller riktigt vad som hade hänt efter att hon blivit inlagd. Skulle hon dö skulle vi båda bli tvungna att bo med pappa, vilket var en bokstavlig mardröm. Speciellt för Alexandra. De hade alltid hatat varandra och det var svårt för mig att inse. Inse att jag borde varit där för henne. Skyddat henne bättre. Jag la min arm på hennes axlar som ett tecken på att "jag finns här".
"Nästa stopp: Sjukhuset" sa den konstgjorda rösten ur högtalarna. Det vanliga gälla pipet från när man tryckte på stoppknappen lät innan vi tillsammans började gå mot sjukhuset.
"Ludwig Kronstrand och Alexandra Kronstrand. Vi ska träffa vår mamma" sa jag med en stadig och vuxen röst till mannen i 'receptionen'.
"Våning 3, rum 101" informerade han utan att ge ifrån sig ett enda ansiktsuttryck eller att slita ögonen från skärmen. Både jag och Alex tittade konstigt på varandra eftersom hans sätt att bete sig på var underligt.
En tår föll från min kind, och många från Alexandras när vi läste vilka som var på våning tre.
Våning 3: Nära döden- patienter
________________________________
Lite annorlunda kapitel då jag inte är så van att skriva om sånt här. Rösta gärna om det var bra, och kommentera gärna feedback 💕
Puss på err
YOU ARE READING
Lova mig, att du stannar || Hov1
Fanfiction"Jag är mer än bara kär, baby du är hela min värld"
