Noel hade inte hört av sig på hela helgen efter det. Som vanligt hoppade jag av bussen och gick med långsamma steg mot skolan.
"Hallå surpuppan" skojade Felix till med när jag kom inklampandes i korridoren.
"Hej på dig med" sa jag lite gladare.
"Varför har jag inte hört något av dig på hela helgen?" frågade han.
"Noel..." svarade jag långsamt.
"Har gjort vaddå?" avbröt Linus med.
"Hej på dig med" sa jag.
"Nej men seriöst vad gjorde han?" frågade Felix.
"Ludwig sa åt honom att försvinna ur mitt liv och sedan lyssnade han, så jag har väl varit lite nere" svarade jag.
Som vanligt satte jag och Felix oss längst bak i klassrummet med matteböckerna framme. På den senaste tiden hade jag bara blivit sämre och sämre i skolan, och då var det skönt att han en duktig elev och vän som Felix bredvid sig. "Vill du hänga med mig hem idag?" frågade Felix plötsligt.
"Gärna" svarade jag utan att tvivla på svaret. Felix fick mig alltid på bättre tankar, och dessutom kunde han hjälpa mig med matten.
"Rast!" ropade vår mattelärare. Jag och Felix mötte upp Linus innan vi hämtade gympapåsarna. Idrottshallen låg en bit ifrån skolan, omringad av massa träd vilket gjorde den nästan omöjlig att se. Hade man inte frågat någon om var den låg hade man kunnat leta i timmar. Alltså inte ett jättebra val av skolan att placera idrottshallen i en skog.
"Får jag gå med er?" frågade en välbekant röst.
Det var Johanna.
"Såklart" svarade jag direkt. Först nu insåg jag att jag verkligen saknat en tjejvän. Jag umgicks aldrig med tjejer nuförtiden.
"Du är väl inte fortfarande arg?" undrade hon när vi börjat gå igen.
"Såklart inte. Jag har faktiskt saknat dig mycket!" svarade jag. Hon gick lite närmare mig och gav mig en bamsekram.
Jag hade fått tillbaka min bästa vän.
_____________________________
2k läsningar? TACK!
Puss på er alla <3
CZYTASZ
Lova mig, att du stannar || Hov1
Fanfiction"Jag är mer än bara kär, baby du är hela min värld"
