Drömmar eller verklighet

Kapitel 66

"Berätta, hur tog Johannes det att du nu har ett förhållande?" frågar Erik som sitter tillsammans med mig och Saga i soffan.

"Alltså, jag sa bara att vi inte kan ses mer sen började jag gråta och han vädjade typ att ge honom och oss en chans, så när jag skulle säga att jag nu har ett förhållande fastande orden på tungan, det gick bara inte... vi skiljdes åt och jag typ sprang min väg..."

"Och det kallar du ett snyggt avslut?" fortsätter han och rynkar frågande på ögonbrynen.

"Nej eller... ja men egentligen, vad kunde jag ha sagt? Jag hade ju inte sårat honom mindre med att förklara att jag nu är i ett förhållande med den killen jag lämnade honom för mitt i natten."

"Nej det är såklart sant, jag tänkte så han verkligen förstår att det är slut nu."

"Jo, ja men det förstår han... det måste han väl göra om jag säger att vi inte kan ses mer och sedan springer därifrån?"

"Det ordnar sig, ni var ju ändå inte tillsammans som ett par, inte på riktigt menar jag... men jag gillar honom och jag har sett att han har starka känslor för dig, det är bara därför jag undrar."

"Ja, jag tycker också om honom jättemycket men jag är inte väl kär i honom... men han var på väg att säga att han älskar mig men jag avbröt honom, det höll fan på att krossa mitt hjärta av att höra honom säga det... vi har ju bara träffats några gånger, jag trodde inte att han hade så starka känslor för mig, eller så sa han det mer bara i panik kanske, jag vet inte."

"Ojdå, då var det kanske det var lika bra att du avbröt det nu om du ändå inte hade velat ha ett förhållande med honom."

"Det är väl så, men det är klart... hade jag inte träffat Adrian så hade det säkert kunnat bli något mellan oss."

"På tal om Adrian, var är han? Jag har varit hungrig i typ två timmar." säger Saga otåligt.

"Han borde inte vara långt borta nu, jag pratade med honom för ett tag sedan och då var han nästan klar med allt han behövde fixa."

Jag rycker till när det knackar på dörren och känner hur hela kroppen vaknar till liv som tusen kvittrande fåglar.

"När man talar om trollen..." säger Erik och skrattar till åt mina skära kinder.

Jag nästan flyger upp ur soffan och går med snabba steg ut till hallen. Jag sluter ögonen en kort sekund och tar ett djupt andetag innan jag öppnar dörren.

"Hej." säger jag med ett leende och öppnar dörren så att han kan passera förbi mig.

Jag tar påsarna ur hans hand och väntar medans han tar av sig skorna.

"Hej." mumlar han när han reser sig upp och ger mig en hård kyss så jag flämtar till.

Han tar tag om midja och drar mig mot honom och fördjupar kyssen så det går heta svallvågor genom hela kroppen.

"Maten blir kall." säger Erik roat och lutar sig mot väggen bara en bit från oss.

"Tjena Erik." säger Adrian och nickar åt honom innan han vänder blicken mot mig igen och kysser mig lätt innan han lossar på greppet.

Han tar påsarna ur mina händer och bär dom till matplatsen. Jag ställer mig bredvid honom och kan inte undgå att se Sagas roade flin från soffan.

"Jag köpte lite av varje så man får ta av det man vill ha." säger Adrian och lyfter ur dom olika lådorna och placerar dom på bordet.

Saga är snabbt framme och spinner nästan av doften innan hon går ut och hämtar tallrikar och bestick.