Drömmar eller verklighet

Kapitel 54

Jag och Erik sitter uppkrupna i min säng. Jag skakar nästan i hela kroppen när jag ser vädjande på Erik att jag ska få slippa den här persen...

"Lina, starta nu mobilen... det är inte farligt."

"Jag kanske bara skulle byta nummer? Så slipper jag se det?"

"Men du vet ju inte vad dom står, eller om du ens har fått något sms, du gissar ju bara och säkert förstorar allt, jag är ju här nu, det går bra."

"Jag vet att du har rätt..."

"Ja, så starta nu, jag kan göra det åt dig och läsa om du vill."

"Tack, men jag vet, det är löjligt... som du säger det kanske inte står något alls..."

Jag tar ett djupt andetag och håller in knappen på mobilen så skärmen lyser upp. Jag tittar nervöst på Erik och sväljer innan jag trycker in pinkoden.

Jag spärrar upp ögonen när skärmen börjar täckas av nya händelser.

Jag ser först att jag har tre missade samtal från Johannes, fem missade samtal från Adrian, åtta missade samtal från Erik, ett missat samtal från mamma.

När smsen börjar trilla in drar jag häftigt efter andan, det är bara att börja med ett i taget.

Från Johannes:
Lina, jag skulle inte ha låtit dig gå, inte bara för inatt men överhuvudtaget, jag har känslor för dig, starka känslor och jag vet att du känner något liknade... jag hoppas det iallafall. Det blev fel inatt och det är inte ditt fel, jag vill bara få träffa dig och förklara hur jag känner, jag tror att vi kan bli något bra tillsammans, om du ger mig chansen. Jag vet att du sa att du inte vill ha något förhållande men vi kan väl ge det en chans? Dejta på riktigt? Jag önskar att du hade svarat när jag ringde men jag hoppas att du är okej och kom hem säkert, förhoppningsvis sover du redan... snälla hör av dig när du ser det här, så vi kan prata. Tänker på dig, puss!

Från Johannes:
Jag blir orolig när du inte svarar, ser att mitt förra sms inte levererats, så du har säkert mobilen avslagen men jag vill bara veta så att du är okej, snälla hör av dig!!

Från Johannes:
Snälla svara! Jag vill bara veta så att du kom hem säkert, efter det som hände, jag borde ha tagit hand om dig bättre. Snälla Lina, ge mig en chans!

Från Johannes:
Det här blir sista smset, jag kan inte hjälpa att jag bara vill veta att du är okej, jag kunde inte somna efter du gick, allt känns bara fel... jag vill bara hålla om dig och ta hand om dig, jag vill vara med dig, gå promenader eller vad som helst, bara jag får ha dig nära... snälla hör av dig, jag förstår att du behöver tid, det är helt okej men jag hoppas vi kan börja träffas igen. Saknar dig redan... Brutus också...

Jag har inte ens märkt tårarna som letar sig ner längs med kinderna och jag kippar efter luft när jag lägger ifrån mig mobilen för att hämta andan. Jag måste ta mig samman om jag ska kunna fortsätta.

"Du... det är okej att vara ledsen..." säger Erik mjukt.

"Jag vet, jag var bara inte beredd men jag vet inte vad jag kunde ha väntat mig egentligen, men inte det här, jag vet bara inte vad jag ska svara..."

"Du behöver inte svara något speciellt nu, du har sagt att du behöver tid, han förstår. Skriv bara att du kom kom säkert, slipper han oroa sig."

"Ja, jag får göra det, men jag måste få det här överstökat." mumlar jag och öppnar nästa smskonversation.

Från Adrian:
Jag vill inte förlora dig Lina, jag förstår varför du stängt av mobilen. Vi måste prata, jag vet egentligen inte vad jag kan skriva för att fixa det här, jag önskar bara att du ville svara, eller komma ner... jag vill inte behöva skriva allt jag vill säga på sms...eller jag kan inte ens skriva, det blir bara fel. Men om du inte ser det här innan kl 16 så får vi prata när jag kommer hem, är bortrest den här veckan. För det jag vill säga kan jag inte ta via sms eller telefon. Hoppas du har kunnat sova lite, mer än mig iallafall... Jag är hemma på lördagkväll, kan vi ses då? Jag behöver få träffa dig! Nu blev det ett långt sms ändå, men vi hörs och ses, hoppas jag...

"Herregud..." mumlar jag och lägger mig ner i sängen.

"Men att han reser bort ger dig ju tid att tänka, kunna samla tankarna lite."

"Jo men jag kommer gå runt och fundera på vad det är han vill säga."

"Tänk inte på det, ni får väl ses på lördag och reda ut allting då, det kommer lösa sig gumman, men smsa Johannes att du är okej, sen kan du släppa det och bara fokusera på mig." säger han så jag skrattar till.

"Du har rätt, som alltid, nu ska jag lägga fokus på allt annat utom just dom och mina känslor, då kanske jag blir som vanligt igen..."

"Helt rätt, smsa Johannes nu, sedan kan väl vi gå på bio?"

"Bio? Vad är klockan egentligen?"

"Det börjar väl en film vid nio, så vi har en timme på oss, kom igen, vi gör något kul!"

"Okej absolut, jag ska bara skriva..."

Till Johannes:
Hej, jag kom hem säkert och har sovit hela dagen. Jag behöver tid att reda ut lite saker, men jag hör av mig, du vet att jag har känslor för dig men det är mer komplicerat än så... vi tar det längre fram, jag måste bara få vara för mig själv ett tag... Men jag är så tacksam för din omtanke, det betyder mycket, hälsa Brutus så ses vi.

"Det får duga, eller vad tror du?" frågar jag Erik innan jag trycker på skicka.

"Ja men det tycker jag, det är ärligt och det är det viktigaste... du behöver inte ge honom några detaljer, men när du vet måste du tala om för honom vad du känner, annars går han och hoppas på en massa saker."

"Jo jag vet, men vill inte bara dissa honom, jag har känslor för honom men jag vet inte om det räcker..."

"Det löser sig, skicka smset nu så går vi på bio och glömmer allt annat, vad vill du se? En skräckfilm?"

Jag skickar smset och stänger av mobilen igen innan jag lägger den på sängbordet.

"Vad som helst, men ser vi skräck kommer jag nog sitta mer i ditt knä och skrika än att kolla på filmen." säger jag och reser mig upp.

"Precis som en skräckfim ska vara."

"Du bjuder på godis och popcorn!"

"Se det som betalning för att jag sover över här."

"Det får du göra ändå, när du vill!"

"På det viset, då blir det inget godis för din del." säger han retfullt och flinar roat.

Jag skrattar till och känner mig lättare i kroppen, ingenting har egentligen löst sig men jag behöver inte reda ut det just nu, nu vill jag bara släppa allt och ha roligt med min bästa vän, det finns inget som slår det...