Epilog

40 4 3
                                    

14 år senare
----------
Fullmånen lyser starkt in genom fönstret. Den är det enda som syns i mörkret. Ett skrik, ett nytt liv. "Kom till pappa." Hör jag Oscar säga. Jag ser dit och möter ett par blågröna ögon som nyfiket ser på mej. "Hon har dina ögon." Säger jag och ler. Oscar ler tillbaka. "Vad ska hon heta?" Frågar han. Jag tänker efter en stund. "Cara." Säger jag och ser på den lilla tjejen som är min dotter. "Cara blir bra." Säger Oscar och ler stort. Jag ser på hennes arm. "Oscar, kolla. Hon har ett litet tomt hjärta på axeln. Hon måste ärft The White Power av oss." Säger jag och pekar på hennes lilla axel. "Ja. Ser du den lilla månen på hennes andra axel?" Frågar han. Jag tittar på hennes andra axel och ser en liten måne. Jag nickar. "Vad har hon fått den ifrån? Jag menar jag vet att hon blir månens ängel, men ingen av oss har en måne." Jag ser in i hans vackra ögon. "Är du säker på det?" Säger han och ler ett hemlighetsfullt leende. "Vad?" Säger jag. Han ger mej Cara och drar upp tröjan över axeln. Precis på samma ställe sitter en liten måne. "Men jag har ingen." Säger jag och ser in i hans ögon igen. "Snart har du det." Säger han och ler det sagolika leendet jag älskar.

Nu är det dags för våran dotter att ta reda på allt som finns i livet. Det är hennes tur att hitta kärleken och lära sej om hennes krafter. Det kommer hon att klara. Hennes namn är Cara.

---------
Hallou! Epilogen uppe. Nu får ni se fram emot My Angel! Första kapitlet kommer upp snart hoppas jag! Vi hörs! Hejdå!
//olivia❤❤

Fallen angel |svenskaWhere stories live. Discover now