Fallen angel |svenska

Kapitel 8

"Så jag är som en vampyr?" Frågar jag Oscar nervöst. Han tittar ner i golvet. "Ja, det kan man väl säga." Säger han tyst. Ingen säger någonting på en stund. "Vi går ut." Säger Oscar och reser sej upp, fortfarande hållandes i min hand. Jag dras upp och blir tvungen att följa med ut. Ute finns det ingen fullmåne längre. Istället finns det en grå himmel. Jag märker hur Oscar är mycket mer avslappnad här än på något annat ställe. Det har säkert med det han sa om att här var den enda platsen han jag riktigt kunde vara mej själv på. Det måste gälla honom också. Jag blir avbruten i mina tankar av en lätt knuff på armen. Jag vänder blixtsnabbt blicken dit och ser en kille i våran ålder stå där. Han ler retfullt men hajar till när han ser mej. "Oscar, vem är den här tjejen?" Frågar han Oscar utan att vända bort blicken från mej. "Drew, det här är min flickvän." Oscars röst är kall och hård. Det märks att dom två avskyr varandra. Speciellt på Oscar. Jag ser på Drew. Han ser ut som en sådan där kille alla typiska tonårstjejer skulle falla för. Han är vältränad, har blont hår med en lång snelugg och blåa ögon. Jag lägger märke till att han verkligen borrar in blicken i mej om han försöker tränga sej in i min hjärna. "Vad heter du, sötnos?" Frågar Drew och slappnar av en aning. "Ursäkta?" Jag ser på Drew med en väldigt förvånad min. "Kallade du mej just för sötnos?" Min blick hårdnar och jag känner hur ilskan bubblar upp inom mej. "Ja, det gjorde jag. Har du något problem med det? Älskling." Drew är helt avslappnad. Hur kan han vara det? Han kallade mej för älskling. Den enda som har rätten att göra det är Oscar. Då känner jag en hand som letar sej upp för min mage. Jag förstår vad Drew tänker göra. Jag vet vart hans hand är på väg. Snabbt tar jag ett hårt grepp om hans handled och märler att jag är starkare än förut. Hela han stelnar till av skräck. Jag väser tyst så att bara Drew kan höra. "Våga aldrig försöka röra på det stället igen." Sen vrider jag om hans hand och släpper. Drew faller till marken med en hög duns. "Jag tror att du är redo." Säger Oscar och jag hajar till. Jag hade glömt bort att han också stod där. "Redo för vaddå?" Jag ser på Oscar. "Det får du se. Kom." Sist han sa att jag skulle få se var det när vi var på väg till banken. Dagen när jag fick reda på hans hemlighet. Det känns som evigheter sen men det var bara för någon dag sen. Jag nickar sakta och vi börjar gå.

Vi kommer fram till en dörr. Oscar knackar. Efter en stund öppnas en liten lucka i dörren och en jag kan skymta två ögon. "Vad vill du? Rösten låter arg och otrevlig. "Chelsea är redo nu." Säger Oscar och ser på figuren i luckan. Luckan stängs och dörren öppnas. Oscar tar ett stadigt tag i min hand och vi går in. Därinne finns det en lång korridor. På sidorna är det fullt av trädörrar med galler högst upp. Vi går genom hela korridoren och stannar framför en dörr. Oscar trycker ner handtaget och öppnar. Han kliver in och trycker på en liten lampknapp. Den ensamma lilla lampan i taket tänds och får mej att rycka till. "Kom in." Säger Oscar. Jag tvekar en stumd men går tillslut in. Rummet är rätt litet. Det enda som finns där inne är den lilla lampan i taket. "Vad är det här för ställe?" Säger jag och tittar runt i rummet. "Det är träningslokalerna." Säger han och går bort till en av väggarna. "Träningslokaler för vad?" Jag tittar på Oscar. "För krafterna." Säger han och möter min blick. Han är så vacker. "Ställ dej snett framför mej." Säger han. Jag går dit och ställer mej snett framför honom. "Nu tar du och koncentrerar dej på vad du vill göra." Han backar något steg till. Jag tar ett djupt andetag. Sen blundar jag och koncentrerar mej. Allt jag kan tänka på är Drews äckliga händer som tog på min kropp. Jag vet inte hur det går till men när jag öppnar ögonen ser jag Drew stå i samma rum som mej pch jag sjuter blixtar och saler mot honom. Han faller ihop i en hög på marken och förvandlas till en pöl av svart vatten. Jag känner plötsligt en hand på min axel och vänder mej snabbt om. Det är Oscar. "Det där klarade du bra." Säger han och ler. "Du behöver inte träna mer. Vi går."

Vi är på väg tillbaks till det stora huset. "Du delar rum med mej." Säger Oscar och ler. "Okej." Säger jag.

När vi kommer in visar Oscar mej runt i huset. Det finns ett jättestort rum med massa mindre rum i där man duschar, en stor matsal, fritidsrum och massa rum där alla bor. Sen finns det en massa andra rum också, men dom går vi aldrig in i.

Vi kommer upp till våningen med vårat rum på. Korridoren har mörkröd tapet och levande ljus på väggarna. Golvet är svart. Vi stannar framför en svart dörr med ett nyckelhål i. Oscar tar fram en nyckel ur fickan och låser upp. Han öppnar dörren och går in. Rummet är rätt litet med svarta väggar och golv. Det finns en stor garderob och en dubbelsäng. Precis innanför dörren finns det ett litet bord. På bordet ligger det en nyckel. Oscar tar upp den och ger den till mej. "Nu har du också en nyckel." Säger han och ler. Jag ler tillbaka och hänger upp min jacka på en krok. "Jag ska bara gå och ta en dusch." Säger jag och tar en handduk. "Okej." Säger Oscar. "Du kan klä av dej på toaletten." Säger han och nickar mot en dörr. Jag tar av mej skorna och går in. Det är en liten toalett. Det enda som finns därinne är en toalett och ett handfat. Jag klär av mej och virar handduken runt mej. Sen går jag ut, tar min nyckel och går till duschrummet. Jag går in i ett litet rum och hänger av mej handduken. Sen ställer jag mej under duschen och sätter på den. Jag börjar nynna på en låt medans jag duschar. Då hör jag steg utanför och hör hur först låset och sen dörren öppnas. Där står...
---------
Halloj! Vem tror ni är det är som står där? Det får ni reda på i nästa kapitel. Gilla och kommentera gärna! Det blir jag superglad för! Sprod gärna boken om ni tycker den är bra! Det ver allt för nu! Sorry för väntan på detta kapitlet! Jag ska bli bättre på att uppdatera! Tack åh hej leverpastej!
//olivia❤❤