Tainted (A Justin Bieber FanFiction)

14 - She died Bethany

Mina händer fann tag om hennes höfter och lyfte upp henne i mitt knä för att få hennes ben vid sidan om mina höfter. Hon lutade sina händer på min nakna bröstkorg och mötte mina ögon med sina som vidgades av nervositet.

''Sluta, Justin.'' Andades hon tungt ut. Jag såg på henne att det inte var vad hon ville, jag såg att det var precis tvärt emot vad hon ville.

''Tror du på mig när jag säger att du inte skulle neka en kyss?'' Viskade jag nära hennes ansikte. Jag såg hur mycket hon ville bryta våran ögonkontakt, men fortfarande höll kvar, och hur osäker hon blev när frågan blivit ställd. Hennes kinder blossade upp i en röd färg. Got'cha.

''Trodde väl det.'' Andades jag kaxigt ut och pressade mina läppar mot hennes. Först stretade hon emot en del med hennes händer på min bröstkorg och de uppspärrade och rädda ögonen, tills jag flyttade dom bakom min nacke. Hon lugnande ner sig och tillät mig att placera mina händer på hennes rumpa. Hennes läppar samarbetade tillslut och hennes händer fann tag om mitt hår. Hon pressade sin överkropp nära min och svankade något enormt. Jag trodde inte detta om en oskulding som Abigail. Och jag trodde aldrig detta skulle komma mig på tanken heller. Men jag som kille har mina behöv, dessutom bad Chefen mig ändå att få Abby att bli bekväm i min sällskap, även falla för mig. Gick hon med på detta så var det någonting som gick bra. Men det som gick mindre bra skulle komma strax. Jag släppte hennes läppar med mina och började istället kyssa henne ner för halsen. Gör inte såhär Justin. Tänk på Alexa. Och där sprack min självsäkra bubbla som var gjord av stål. Jag kände hur ögonen vattnades och hur illamåendet byggdes inom mig. Det kittlades i halsen och ville komma upp, trots att det inte fanns någonting i magen att kasta upp. Abigail lyfte försiktigt på mitt huvud och fick en orolig blick avspeglad i sina ögon.

''Är du okej Justin?''

*

Jag morrade frustrerat till och plockade upp klädhögen på marken som var alldeles blöt, även mobilen som tur nog hamnat precis vid dörren och inte fått sig en endaste droppe. Hur kunde hon? Easy. Att hitta lappen i fickan var det enda för henne att hata mig igen som krävdes. Fuck.

''Peter Stone.'' Svarade en mans röst efter några signaler.

''Det är jag.'' Jag satte mig i förarsätet med en suck och slängde kläderna i sätet jämte.

''Justin. Något problem?''

''Ett stort problem.'' Nickade jag. ''Vad problemet än är, se till att lösa det.'' Han var lugn, som vanligt, men fortfarande väldigt strikt och skarp i allt han sa.

''Det går bara inte att lösa det sådär. Abigail har fått tag på sin systers nummer.''

''Och hur kommer det sig?'' Han lät en aning chockad. Han visste mycket väl vad som kunde ske om hon fick reda på vad som hänt och han var - bortsätt från Tori - anledningen till att hon inte fått det.

''Jag hade det i mina jeans fickor och hon fick tag på det. Jag hade precis fått henne att tycka om mig, men för bara fem minuter sedan blev jag utslängd.''

''Abigail kommer förmodligen ringa, och då kommer det jag inte velat att ske. Du får göra något gått av det onda. Utnyttja vad som kommer från vad hon får reda på. Jag slår vad om att hon kommer bli den tuffa tjejen vi söker efter det.'' Han harklade sig nöjt.

''Jag vill inte att hon blir vad vi söker igenom sorg, Sir. Det blir mer problem än fördelar, och det vet både du och jag genom hur jag reagerade efter olyckan.'' I med att både Tori och min chef - Peter Stone - tyckte det var bättre för Abigail att inte veta så blev det någonting självklart för mig också. Jag kunde både relatera till mig och till Alexa. Vi båda fick gå igenom utbildningen med tyngder som gjorde allting mycket värre och svårare. Hon som förlorat sin syster i cancer och jag som förlorat precis allt. Dock hade jag Alexa fortfarande, tills gud valde att ta tillbaka den sista personen som älskade mig. Jag svartnade i ögonen.