Pussel | o.r

Kapitel 17

Här tycker jag att jag ska vakna oftare, ihop kurad i den varma famnen, med de starka armarna runt min mage och de lätta andetagen i min nacke. Att han igår bar hem mig istället för att väcka mig och be mig gå själv, för det hade jag kunnat göra. Men han är för söt. Jag vänder mig försiktigt om för att han inte ska vakna, jag kurar ihop mig lite extra och andas in hans doft. Ett tyst skratt lämnar hans läppar och jag kollar upp på honom.

”är du vaken?” frågar jag och han lyfter på högra ögonlocket och jag skrattar tyst.

”God morgon hjärtat” säger han och pussar mig lätt på pannan.

”god morgon” svarar jag. Jag blundar igen och hans tag om mig hårdnar en aning. Efter att ha legat kvar i sängen ett tag börjar jag bli otålig, jag kravlar mig ur Felix grepp och sätter ner fötterna på golvet. Jag ställer mig sakta upp och går väg mot skrivbordet. Felix kollar på mig med hundvalps ögonen och ut puttad underläpp. Jag skrattar åt honom där han ligger helt forever alone i sängen.

”blev du ledsen nu?” frågar jag och han nickar.

”ja, väldigt” säger han och jag ler. Med några få steg står jag framför sängen igen och Felix kollar undrande på mig.

”ska du står där hela dagen eller tänker du komma hit?” säger han efter ett tag och flinar mot mig.

”jag ska stå kvar här tills du kommer upp” svarar jag och ler överlägset mot honom. Han suckar och sätter sig upp på sängkanten. Han ställer sig upp och jag kollar nöjt på honom. Jag börjar gå mot dörren när han tar tag i min handled och drar tillbaka mig. Och innan jag vet ordet av så ligger jag i sängen igen.

”jag vann” säger han tyst med på följd av ett svagt skratt.

”kanske för tillfället, men jag är kung här” säger jag och han ler mot mig igen.

”du är i mitt rum nu, det är jag som är kung här. Du kan få vara min onödigt vackra drottning” säger han och rullar runt så han halvt hänger över mig.

”jag ska tänka på saken” säger jag och han suckar innan han kysser mig. Min telefon ringer och jag sträcker ut armen och fiskar upp min telefon. Jag puttar undan Felix innan jag svarar.

”ja? Hej Saga!” säger jag glatt. 

”Hej! Störde jag er?”

 

”ja lite, men ingen fara”

 

”tur det, då var det inget jag behövde komma och förstöra”

 

”men vad gör du då? Är inte detta lite fel tillfälle? Får stackar Omar ligga bredvid dig och lyssna på när du pratar med mig?”

 

”ja, det samma med Felix antar jag”

 

”nej, jag har en hundvalp bredvid mig, som värkar väldigt ledsen”