Pussel | o.r

Kapitel 15

°Johannas perspektiv°

Stockholm är så….. så…. så stort, jag fattar inte hur Saga klarade av omväxlingen, jag menar, det är folk överallt, bilar kör precis överallt. Till och med en på någons gräsmatta. jo jag lovar, men det hade tydligen varit en krock här i natt, men skit samma. Jag lever än så länge, och det gör dom som krockade också, tror jag. Men vi släpper det, eller alltså bilarna. Aja, jag är förvirrad jag vet. Men nu kan vi kolla på vilket vackert väder det är här. Där hemma regnade det enligt Johannes, men här skiner solen och det är 20 + ute, minst.

”Saga, vill du säga hen till Johannes?” frågar jag och hon nickar ivrigt. Jag ringer upp honom och räcker henne telefonen.

”hej, det är Saga”

”hej, ja, det var ett tag sedan. Nejdå, ja, jag saknar dig också”

”ja, men det samma, aa, hejdå” säger hon innan hon räcker mig telefonen igen. Leendet på Sagas läppar har jag saknat, det har gått så lång tid sedan hon hade ett riktigt leende. Alla hennes leenden har varit fejkat innan.

”har du tråkigt?” frågar jag Felix när jag lägger mig ner på mage bredvid honom på golvet. Han nickar bara som svar och fortsätter pilla med tejprullen han har i händerna.

”det är varmt här inne också” säger han och nu är det min tur att nicka. Jag sitter i linne och shorts inne men ändå svettas jag.

”kan vi inte gå ut? Jag dör här inne” säger jag och Saga nickar.

”jo, men vad? Finns det ens något att göra?” säger Saga och jag lyser upp i ett leende, jag ser på Saga att hon vet precis vad jag vill.

”nej, inte fotboll men kan vi inte bara gå ut och gå? Till en glass kiosk?” säger Saga snabbt när jag öppnar munnen.

”okej, glass får det bli” säger Oscar efter en stund och jag nickar. Vi går ut genom dörren och börjar gå mot glass kiosken anar jag. 

”gillar du glass?” frågar Felix plötsligt och jag märker hur han kommit upp bredvid mig.

”egentligen inte, men jag har börjat gilla det mer och mer. Saga är ju ett glassmonster” säger jag och han nickar.

”ja, det vet jag…. Men gillar du glass då? Det finns ett fik i närheten, vi kan ju gå dit om du vill” säger han och jag skakar på huvudet.

”nej, men tack, glass går bra” skrattar jag och han ler. Vi går i kanske tio minuter till innan vi står framför en glasskiosk. Jag sätter mig ner på bänken bredvid medans de andra köper sig varsin glass.

”du vill inte ens smaka?” frågar Felix och jag skakar på huvudet.

”nej tack, det är lugnt” säger jag och ler. När alla sitter och äter sina glassar sitter jag med telefonen. Det är osocialt, jag vet. Men jag var tvungen att svara på Johannes sms.

”jojo? Kom lite, jag måste fråga dig en sak” säger Ogge och jag kollar frågande upp från mobilen med följer efter honom en bit bort.

”ja?” frågar jag snäll och han kollar in i mina ögon, det får mig att bli lite obekväm, men jag försöker att inte visa det.

”hur var Saga i skolan? var hon mobbad?” frågar han och jag stelar till.

”vadå är hon det nu?!” frågar jag chokat och han suckar.

”svara på min fråga, hur var hon i skolan?” säger han och jag tar ett djupt andetag.

”ee, hon var väl populär, sten cool och ja, kaxig” säger jag och han nickar.

”okej, vad hände då? Något stämmer inte” säger han och jag kollar frågande på honom.

”nu får du svara på min fråga.. är hon mobbad?” säger jag alvarligt och han nickar.

”ja, hon försöker att inte visa det, men hon mår dåligt” säger han och jag suckar. Fan, Stockholm. Jag visste att hon inte borde flyttat hit från första början, eller fan bara.

”men, vi måste göra nått…. Vad ska vi göra” säger jag och han rycker på axlarna.

”du, du har kommit henne nära, mycket nära. Det ser jag, vi kan tänka på det, ge mig ditt numer” säger jag och han ler oh drar fram sin telefon, lika så jag. Jag ger honom min telefon och han ger mig sin. Jag knappar in mitt numer innan jag räcker honom telefonen igen.

”okej, jag ringer dig när ag har det” säger jag och han nickar.

”låter bra, nu går vi tillbaka” säger han och jag nickar. Vi fortsätter hela dagen att bara strosa runt på stan, det finns inget att göra, men jag hade kul ändå. Jag kan bara inte sluta tänka på hur Saga kunde gå från populär till ja, mobbad. Hon har alltid kaxat upp sig i nya områden och det är inte likt henne att låta någon trakassera henne. Jag kan bara inte släppa det. Det är inte alls likt Saga.