Glad alla hjärtans dag på er alla!
❤️❤️❤️❤️❤️❤️
Det här är en del av Berättelsen med alla ❤️ dag- tema. Detta händer i berättelsen.
Hoppas ni gillar det.
Kram,
-Foreverbooks
***
Alla hjärtans dag. Jag minns hur jag alltid drömde om att få vara med min pojkvän den dagen och att vi skulle göra någonting speciellt. Och nu var den dagen här och jag hade en pojkvän. En underbar pojkvän dessutom som lovade att vi skulle göra någonting speciellt idag.
Jag hade på mig en röd klänning som hade en utsvängs kjol och en öppen del i ryggen.
Dora hade hjälpt mig att sätta upp håret i en stram knut och sminka mig.
Jag satt rakryggad i sängen och när det ringde på dörren så gick jag ner och öppnade.
"Hej min vackra. Är du redo?" Jag gick ut med Gabriel och han tog mig i armkrok och hjälpte mig med att sätta mig ner i hans bil.
Blindkäppen hade jag lämnat hemma och jag hade på mig ett par solglasögon.
"Du ser verkligen vacker ut i den där klänningen och i den där håruppsättningen. Det passar dig."
"Tack" svarade jag och Gabriel gav mig en puss på munnen innan han startade bilen och vi åkte iväg.
Jag hade ingen aning om vart vi skulle. Det var en överraskning.
Gabriel ägde en Kabriolett där man kunde ta ner taket. Det var en härlig dag idag. Den var varm men inte alltför varm. Solen sken och vi åkte utan tak på bilen. Jag lutade huvudet bakåt och kände vinden och solen mot mig. Det var så härligt. Jag skulle kunna sitta här i flera timmar. Jag behövde inte tänka på någonting utan kunde bara njuta här och nu.
Efter vad som kändes som bara några minuter stannade Gabriel bilen. Han öppnade bildörren på min sida och hjälpte mig ut.
"Vart är vi?" frågade jag.
"Du kanske kan gissa. Vi har varit här förut. Men då var det inte bara vi. Utan vi var här med dramagruppen."
Jag försökte fokusera på allt som jag inte kunde se. Jag fokuserade på ljud, lukt och känsel.
Vi var fortfarande utomhus. Under mina svarta ballerinaskor så kunde jag känna att vi gick på sten. Jag hörde och kände doften av havet. Jag log, Jag mindes dagen då vi var här ute. Dramaklassen hade precis börjat och för att vi skulle umgås och lära känna varandra bättre så hade vi anordnat en myskväll här på utsikten. Vi lyssnade på livemusik, grillade, lekte och så övernattade vissa i stugorna eller sov i tält.
Vi hade en lagereld som alla satt kring och Gabriel spelade på sin gitarr. Ibland blev det så att alla sjöng med.
"Vi är vid Utsikten" sa jag och kramade om Gabriels hand.
"Ja, kom du ihåg vilken underbar kväll vi hade?"
"Ja, den var underbar. Jag skulle vilja uppleva den igen."
"Det kan vi säkert ordna. Någon dag. Men idag så är det bara jag och du."
Jag var så glad att jag hade Gabriel. Var han inte bara underbar? En riktig drömkille.
"Bara jag och du." svarade jag.
Gabriel höll om mitt ansikte med sina händer och kysste mig.
Vi stod där ett tag och kysstes och bara njöt av den vackra platsen.
"Vänta här, jag ska hämta någonting från min bil." sa Gabriel och gick till bilen. Jag hörde hur han öppnade bagageluckan och tog ut saker. Jag hörde hur han kom tillbaka och började fixa med någonting och så gick han till bilen, stängde bagageluckan och kom tillbaka med ännu fler saker.
"Gabriel, vad gör du?" frågade jag.
Men jag fick inget svar. Ända tills han tog tag om min midja och kysste in hals.
Han hjälpte mig att sätta mig ner på en filt.
"Har du ordnat fram en picknick?"
"Ja. Jag ville göra någonting romantiskt. Hur går det såhär långt?"
"Du gör ett bra jobb" sa jag och vi kysstes igen.
"Det är ju alla hjärtans dag och det är en dag då man kan fira speciellt."
"Synd att den dagen bara inträffar en gång om året. Jag skulle kunna vänja mig vid det här." sa jag och tog en vindruva.
"Vi skulle kunna göra det här så ofta du önskar."
Jag var totalt kär i Gabriel.
Vi hade det så trevligt och tiden gick. Vi pratade om i princip allt, skrattade, var bara tysta och njöt av den friska luften och detta magiskt vackra stället och kysstes.
"Ska vi gå in en stuga?" frågade Gabriel efter en stund."
"Tror du att vi får?"
"Ja. Kom." Gabriel tog min hand och vi reste oss upp och så gick vi till en stuga.
"Jag vet inte. Dörren är säkert låst och man måste ha en nyckel."
"Oroa dig inte. Att öppna en dörr utan nyckel är inte så svårt. Det gäller bara att man har rätt verktyg och lite talang."
Jag kunde inte tro det Gabriel sade. Skulle vi allvarligt ta och bryta in oss i en stuga?
"Jag ser att du är en aning förskräckt."
"Vi kan inte bryta in oss i en stuga!"
"För sent." Gabriel öppnade upp dörren och gick in i stugan. Men jag vägrade gå in. Tänk om någon skulle se oss? "Kom in, Elli."
"Nej, Jag vill inte komma in, inte efter att du öppnat upp låset med jag vet inte vad!" Jag skrek nästan och var en aning arg och sur.
"Elli, var inte sur. Jag har faktiskt en nyckel. Jag hyrde ut stugan för idag. Vi kan vara här till imorgon klockan tolv." Gabriel kom fram till mig och lät mig känna på nyckelknippan. Han hade faktiskt hyrt ut stugan. Jag blev glad men fick ett stygn dåligt samvete för att jag blivit sur och för att ha anklagat Gabriel för någonting som han inte gjort.
"Jag är ledsen"
"Var inte det. Men du måste gottgöra det." Gabriel lyfte upp mig i famnen och lade mig på dubbelsängen som fanns i stugan. Det här var en mysig och rätt stor stuga. Det fanns ett litet kök, en matsal, ett vardagsrum och så ett sovrum. Om det inte hade förändrats mycket. Det var ju något år sedan som jag var här sist.
"Vänta, kan vi inte göra det i vardagsrummet framför den öppna spisen? Det skulle bli så romantiskt."
Utan att säga någonting lyfte Gabriel upp mig i sin famn igen och satte mig ner på soffan i vardagsrummet. Han gjorde upp eld i den öppna spisen och jag kunde höra hur det sprakade och jag kunde känna värmen från elden.
Gabriel lade mig ner i soffan och lade sig sedan ovanför mig. Han började kyssa mig på munnen, sedan halsen och så hjälpte han mig att ta av mig klänningen. Jag tog loss min knut i håret och släppte ut håret. Gabriel började pussa mig på magen igen och förflyttade sina läppar uppåt till min hals och sedan till mina läppar.
Elden i den öppna spisen och sprakade och glödde, precis som varenda nerv i min kropp.
Solen som kändes het mot min rygg väckte mig på morgonen. Kanske förmiddagen.
Jag öppnade inte ögonen. Jag var för lycklig för att vilja ändra minsta detalj.
Att vila mot Gabriels bröstkorg med hans armar omkring mig kändes så enkelt, så naturligt
Hans fingrar vandrade mjukt nerför min ryggrad och jag förstod att han visste att jag var vaken. Jag fortsatte blunda och och kramade honom hårt, pressade mig mot honom.
Han sa ingenting. Hans fingrar rörde sig upp och ner över min rygg, rörde den knappt medan medan han ritade små mönster på min hud.
Jag hade gärna legat kvar så för alltid, utan att någonsin bryta magin i det ögonblicket.
Men det gick inte att liga här för alltid.
Jag kände hungern och hörde hur min mage kurrade.
"Frukost?" Gabriel kysste mig lätt på nacken och reste sig upp. Jag hörde honom gå iväg och fixa i köket. Jag hörde hur han stekte någonting, hur bröd hoppade ur brödrosten och det kokande vattnet i vattenkokaren.
Jag satte mig upp och trevade efter min klänning och min bh. Jag fann min bh på soffan men klänningen kunde jag inte hitta. Jag letade på golvet men det var svårt.
Gabriel måste ha sett mig när jag stod på knä och trevade med händerna efter klänningen. Han gav mig min klänning och jag kunde känna klänningens material i händerna. Jag tog på mig klänningen och gick sakta mot köket. Jag hade bara varit hör en gång förut så jag var inte så säker på hur det såg ut men med hjälp av ljudet och doften från köket så kom jag dit. Det tog visst lite tid då jag gick försiktigt och längst med väggarna.
"Det luktar gott" Jag kände doften av nyrostat bröd och stekta ägg. "Jag känner att du stekt ägg."
"Då har du bra luktsinne, Jag dukar upp i matsalen. Vänta här så hjälper jag dig dit.
Som han sa så väntade jag medan jag hörde hur han dukade fram. Matsalen låg precis intill köket (om det inte var förändrat) men ändå så väntade jag på Gabriel. Precis som han bad mig att göra.
Gabriel kom till köket, tog mig i men och tillsammans så gick vi in till matsalen. Han hjälpte mig att sätta mig ner på en stol och satte sig sedan själv mitt emot mig.
"Jag har lagt frukosten på tallriken så det är bara att hugga i."
Vi åt och småpratade lite.
"Det här smakade fantastiskt. Tack för frukosten", sa jag och böjde mig över bordet för att kyssa honom.
Han besvarade kyssen.
"Jag plockar undan här. Du kan ju gå ut om du vill."
"Tack. Jag går gärna ut." Gabriel hjälpte mig ut där jag satte mig på en bänk och han ställde ner min tekopp på bordet.
Det var en härlig dag idag. Solen värmde skönt fåglarna kvittrade och bakom mina slutna ögon kunde jag se Utsikten. Jag såg solen på den klarblå himmeln. Jag såg det höga gräset, stenarna, träden och havet.
Jag drack mitt te och bara satt där och njöt av den härliga dagen och det härliga vädret. Det här var en sådan vacker plats och jag skulle kunna stanna här flera veckor, Här så kände jag hur jag levde i nuet och kunde glömma alla tankar. För stunden i alla fall.
Jag hörde inte när Gabriel kom ut så därför hoppade jag till när han smekte min kind.
"Jag menade inte att skrämma dig. Jag har städat i stugan, Nu finns det inga spår efter oss."
" Du behövde inte städa allt själv. Jag kunde ha hjälp till. Så gott jag kunde i alla fall." Jag skulle inte ha låtit honom städa själv. Jag var visserligen blind men någonting skulle jag väll kunna göra,
"Jag kanske inte behövde, men jag ville. Dessutom så var det inte så mycket. Vi har ju inte stökat till allt så mycket. Du jan tacka mig så blir det bra."
"Tack, du är underbar." Jag kysste honom som tack.
"Klockan är efter tolv. Vill du åka hem?"
"Kan vi inte stanna här ett tag till?"
"Så länge du vill, hjärtat."
Gabriel tog min hand och reste mig upp och vi tog en promenad. Jag hörde hur han låste upp bilden och öppnade bagageluckan.
"Vill du gå ner till vattnet och bada?" frågade Gabriel.
"Gärna, men jag har inga badkläder eller någon handduk med mig. Kanske om jag visste att vi skulle komma hit, då skulle jag ha förberett mig lite bättre."
"Jag bad faktisk Dora packa ner extrakläder, badkläder och handduk till dig." Gabriel hade visserligen tänkt på allt.
"Du har visst tänkt på allt."
"Visst har jag det." Gabriel kysste mig och gav mig badkläder och en handduk.
När vi båda var ombytta så gick vi ner mot vattnet, hand i hand. Vi gick ut på bryggan och Gabriel hoppade ner i vattnet. Jag klättrade i och kände det kalla vattnet mot min nakna hud. Vattnet var visserligen kallt men det var skönt. När jag var nere i vattnet så kunde jag jag stå men vattnet nådde mig ända upp till hakan.
Gabriel simmade fram till mig och höll om mig. Vi kysstes och lekte i vattnet.
Efter en stund så gick vi upp ur vattnet och jag virade handduken omkring mig. Nu var det kallt.
Gabriel gav mig en annan klänning som Dora packat ner. Den var av lätt och tunt material. Jag bytte om från den våta bikinin till den torra klänningen och torkade håret med handduken.
"Redo att åka?" frågade Gabriel.
"Ja, vi kan åka. Men vi kommer väll hit fler gånger?"
"Så ofta du vill", svarade Gabriel och gav mig en puss på pannan.
Vi gick till bilen och Gabriel öppnade passagerardörren och jag satte mig i bilen. När han packat ner allt i bilen satte han sig också och öppnade upp taket innan han startade den och körde iväg.
Det hade varit två underbara dagar och en underbar natt. Gabriel var underbar och jag var helt hopplöst kär.