Kapitel 12 - Flyget

408 14 0
                                    


*Piiip piiiip piiip*

Försiktigt öppnar jag ögonen och sträcker mig efter min mobil som ligger på nattduksbordet. Jag kisar för att kunna se något på skärmen eftersom jag dels är extremt trött men också för att hela rummet är mörkt men mobilen lyser riktigt starkt. Vilket är jobbigt för ögonen. 

På skärmen lyser siffrorna 03,30 tydligt upp. Det borde inte ens vara okej att gå upp vid den här tiden. Tyvärr måste jag ju detta idag. Det är nämligen så att om 30 min hämtar killarna upp mig, tillsammans ska vi ta oss till Arlanda. Jag är nästan säker på att vårt plan går 05,00 eller typ 05,30. Okej ärligt så har jag ingen koll. Till mitt försvar så var det faktiskt killarna som bokade resan, därför behöver jag inte ha någon koll. Dom får vägleda mig genom hela resen helt enkelt. 

Sakta reser jag mig ur sängen för att ta mig till köket. Där jag ska försöka få i mig en macka. Egentligen är jag inte hungrig, men jag vet att om jag inte äter så kommer jag må piss på planet. Sen ska jag inte göra så mycket annat innan killarna kommer. Min macka gjorde jag iordning igår kväll innan jag gick och la mig endast för att jag visste att jag aldrig skulle orka göra en nu. Vilket jag hade helt rätt i. Jag tar ut mackan ur kylen och sätter mig vid köksbordet. För varje tugga jag tar blir mackan bara äckligare och äckligare, men jag lyckas trycka ner hela mackan. Då menar jag verkligen TRYCKA det fanns inget annat alternativ riktigt. Efter att jag hade ätit så var jag ganska klar. Jag hade på mig ett par Adidas byxor och en riktigt bekväm t-shirt att flyga i, allt var nedpackat så nu va jag redo för att åka. I väntan på killarna som kommer om ca 15 min så ställde jag ut väskan i hallen och tog fram skorna jag skulle åka i. Nu kände jag mig nästan lite rastlös. Jag hade kunnat sova 15 min till, men nu är det ingen ide att gå och lägga sig igen. 

Tiden tills killarna äntligen kommer och knackar på dörren går långsamt. Snabbt springer jag och öppnar dörren och möts av en leende Noel.  Jag ger honom en försiktigt puss på munnen innan jag tar på mig mina skor. Nej jag och Noel är inte tillsammans men vi håller på lite. 

"Jag tar väskan"

Säger Noel samtidigt som jag sträcker mig efter den. Han är faktiskt väldigt gullig. Noel bär ut väskan och jag låser dörren efter oss. I tystnad går vi ner till bilen där vi möts av två trötta killar, som står och röker. Usch jag tycker verkligen att de ska sluta röka, men dom gör väll som dom vill. Jag kramar om killarna innan vi sätter oss i bilen påväg till Arlanda. 

Vägen till Arlanda är inte så lång vi hinner knappt börja prata innan vi är framme. Det första vi gör är att checka in väskor osv sen sätter vi oss bara och väntar. Det är liksom ingen som orkar göra något. Det segaste är ju att vi måste vänta i 40 min nu innan vi kan gå på planet och jag hatar att vänta. Det kittlar typ i mina ben, det enda jag vill är att springa runt. Just dom här 40 minuterna är extra jobbiga för det är ingen som pratar. Alla är för uppe i att kolla Instagram eller liknande. Jag själv väljer att sätta på en podd samtidigt stänger jag ögonen. 

"Dax att gå på planet"

Ludwig puttar på mig. Jag kanske råkade somna till lite medan vi väntade. Snällt reser jag mig nu och går in på planet. Jag får en fönsterplats och är hur nöjd som helst. 

Det tar inte lång tid innan planet lyfter och vi är påväg, till drömmarnas ö. 

Det går lite segt i skrivandet i den här boken, förlåt. Vet bara inte riktigt hur jag ska komma framåt. Om ni tröttnat på mina tråkiga kapitel här så vägleder jag er till mina andra böcker. Där händer det betydligt mycket mer

Är du känd? Hov1Där berättelser lever. Upptäck nu