Ett vitt rum med mjuka väggar. Inga fönster, ingenting.
Han vaknade.
J-jag kan inte röra mig??
Han var fast u en tvångströja. Sittandes i rummet.
Åh nej åh nej åj nej...
Det var det han hade föraktat hela sitt liv. Instängd, galen på ett mentalsjukhus.
"Hallå?... Hallå!!" skrek han panikslaget.
"Raiden. Lugna ner dig." hördes en röst säga.
Den var ur den liten högtalare, längst upp i taket.
"Snälla, släpp ut mig..."
"Du knivhögg Riana Svensson." svarade dem allvarligt.
"Dog hon?"
Det var tyst ett tag.
"Nej, hon lever. Men är väldigt skadad."
"Jag skulle siktat mot bröstkorgen..." mumlade han.
Han visste att det bara gjorde situationen värre. Men han skulle ändå inte komma ut på ett bra tag. Han började skratta igen, högre än någonsin. Han dunkade hårt ner huvudet i golvet. Det kändes inget.
"Slääääppp uuuut miiiiig!!" ropade han försvarslöst.
"Sköter du dig, flyttas du till psyket om 3 veckor."
