Kap.29: Last Day Of School

1.3K 46 1
                                    

Resan till skolan var jobbig. Tårarna brände i ögonen och jag skulle kunna gjort allt, vad som helst för att Fanny skulle komma bak hitt, till mig, och säga att hon bara skojat och att hon fortfarande älskade mig, om hon någonsin gjort det, och så skulle allt bli bra igen. Men ensam gick jag av bussen. Wiola och Fanny gick en bit framför mig och skrattade jättemycket. Hur fan kan man bli så bra kompisar på typ femton minuter? Men jag antar att Fanny gör allt för att hitta någon annan att vara med, så hon slipper mig. Men jag har bestämt mig för att aldrig ge upp. Jag vet vad mitt mål är och jag kommer gör allt för att nå dit. Även fast det kan ha konsekvenser. Jag bryr mig inte. Jag måste bara en sak, och det är att få tillbaka henne.

---Fanny---
Innan jag går in i skolbyggnaden så tittar jag bakom mig. Där kommer Omar med en nersänkt huvud och han ser allmänt ledsen ut. Jag får direkt skuldkänslor som jag sedan tillsammans med Wiola försöker skratta bort men när rasten sedan kommer igen så går det inte. Jag och Omar sitter fortfarande bredvid varande men vi har inte sagt ett ord till varandra. När jag lämnar klassrummet så går Omar mot de toaletterna som ingen går på. Där jag var då efter att Hannah sagt att Omar bara var tillsammans med mig för att kan kände sig ensam.

Helt plötsligt slår det mig. Jag har glömt ringa Elvira. Jag skulle ringt henne redan på kvällen men det hände så mycket att jag glömde det. Jag får väl göra det ikväll. Om hon inte redan vet om det då.
"Så vad vill du göra?" Frågar Wiola.
"Jag vet inte" svarar jag.
"Kom" säger hon och drar med mig ut.

~~❤️Fredag❤️~~
Det var bara ca femton minuter kvar av lektionen, skolterminen, 9:an. Sedan är det äntligen sommarlov. Ett efterlängtat sommarlov. Det kommer bli så mycket enklare att glömma Omar när jag inte träffar honom varje dag. Det är så sjukt jobbigt att sitta bredvid honom. Vi har inte sagt ett ord till varandra på hela veckan. Det känns som i hans ögon så finns inte jag och i mina ögon finns inte han även fast han finns i mitt huvud alla minuter, sekunder, timmar när jag inte är med Wiola. När jag är med henne då glömmer jag allt, då glömmer jag honom. Jag hör hur han suckar djupt bredvid mig och jag tittar på honom. Utan förvarning så vänder han sig mot mig och våra blickar möts. Lika snabbt som vi fick ögonkontakt försvann den. Både han och jag tittar ner i våra böcker med det var det ända som behövdes för att jag skulle inse hur mycket jag saknar honom och hur mycket jag fortfarande älskar honom.

---Omar---
Alla känslor kom som en käftsmäll igen när jag mötte hennes blick. Det är detta jag varit så rädd för. Att jag skulle börjar känna igen och nu behöver jag det. Det är så mycket lättare när man inte känner något. Värken glädje eller sorg. Ingenting, inte ett skit. Men jag känner också hur mycket jobbigare det blir att känna igen. Jag vet inte vad jag ska göra men jag är inne i min egna lilla bubbla och jag behöver någon att prata med för att komma ur den. Men jag har ingen att prata med. Den ända jag hade var Fanny.

När vi slutat så springer jag ut till mopeden. Jag skulle bara hem och hämta min packning sedan skulle jag vara i Stockholm hela nästa vecka. Jag ska bara tillbaka över dagen på Måndag för att vara med på skolavslutningen. Sedan veckan efter ska jag bara vara hemma någon dag och sedan åka igen. När jag ska köra iväg så kör jag förbi busshållplatsen där Fanny och Wiola står. Som alltid annars när jag ser de nu förtiden så står de och skrattar åt absolut ingenting. Att se Fannys leende bokstavligt dödar mig. Det är så vackert. Hela hon är så vacker. Jag kör snabbt där ifrån. Hela vägen hem så tänker jag på Fanny. Så är det alltid nu förtiden. Så fort jag inte tänker på något så börjar jag tänka på henne. Fanny. Samma visa varje dag och jag kan inte göra något åt det. Jag måste få henne att förstå. Förstå det faktum att jag älskar henne.
___________________
Hej igen!
Har verkligen kladdat till det nu😂 La ut både en del på denna och "You and me forever" igår vilket jag inte skulle gjort. Vet inte vilken jag la ut fel på egentligen men nu blir det 1 eller 2 kapitel i rad men hoppas att det är lugnt för er! Ja vet som sagt inte vad som gick fel men vill inte publicera båda på samma dag. Det blir för jobbigt! Men aa, vet inte varför jag ens skrev det, haha! Aja vi ses helt enkelt i nästan kapitel! Ha det bäst tills dess !!
//Wilma💋

[REDIGERAD]

When Everything Goes Wrong (The Fooo Conspiracy)Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon