Kap.28: You Get Used Soon

1.3K 52 3
                                    


~~❤️Måndag❤️~~
Jag vaknar nästan dag av att hela kudden är våt. Andra natten jag vaknar av att hela kudden är våt. Det är också två dagar sedan Omar gjorde slut .. Eller snart. Nej sluta nu Fanny, försöker jag intala mig själv men det är värdelöst, jag kan inte sluta gråta. Med tårar i ögonen så går jag ner till köket.
"Vad är det som har hänt?" Frågar mamma oroligt. Detta har hon frågat ända sedan jag kom hem.
"Omar" mumlar jag innan jag tar ett äpple och går upp igen. Jag sätter mig i sängen och tar en tugga på äpplet. Då öppnas dörren och mamma tittar in.
"Är det okej om jag kommer in?" Frågar hon och jag nickar. Jag hoppar in lite så hon kan sätta sig på sängkanten.
"Gumman, berätta nu. Vad är det med Omar? Har något hänt?" Frågar hon och jag nickar.
"Han" börjar jag men kommer inte längre innan jag börjar hosta så mycket som jag gråter. När jag lugnat ner mig så fortsätter jag. "Han gjorde slut" jag säger det så otydligt så jag är inte säker på att mamma hört vad jag sagt men hon kramar om mig och stryker sin hand över min rygg så jag antar att hon gjort det. Efter att ha suttit så jättelänge så tröttnar jag på att gråta och vara ledsen och blir istället arg. Jag går fram till garderoben och tar ett par ljusgråa joggingbyxor och en vanlig rosa tröja. Håret sätter jag upp i en knut på huvudet. Sedan tittar jag på klockan. 17:40. Perfekt. Jag joggar ner till hallen och tar på mig skor och jacka innan jag går mot bussen. Jag har ALDRIG någonsin gått till skolan med jogging eller utan smink men jag bryr mig inte längre. När jag kommer fram till bussen så står Omar redan där. Jag ställer mig en liten bit bort men såklart så ser han mig och direkt när han ser mig så kommer han fram till mig.
"Vad fin du är" säger han med ett leende när han kommit fram till mig.
"Vad vill du?" Svarar jag kort. Det gör riktigt ont att se hans ledsna minn men han har sårat mig så då sårar jag honom.
"Fanny snälla förlåt. Jag ångrar det verkligen. Det jag skrev på instagram. Jag menar precis vart ända ord. Fanny jag älskar dig och jag gjorde ett misstag så snälla förlåt mig" säger han. Jag är så otroligt nära att förlåta honom när jag ser att Wiola kommer.
"Omar det spelar ingen roll. Det är över" säger jag innan jag går förbi honom och fram till Wiola.
"Tja" säger jag.
"Tja" svarar hon.
"Har du en cigg?" Frågar jag.
"Jadå" svarar hon och tar upp ett paket. Jag tar det och tar en innan jag ger tillbaka det. Jag tar sedan tändaren och tänder den. Jag tar sedan ett bloss och börjar direkt hosta.
"Du vänjer dig snart" säger hon och bankar mig hårt i ryggen.
Jag bara flinar och kollar snabbt på Omar som kollar sårat på mig.
Egentligen så förstår jag inte hur jag kunde ignorera honom så bra. Men jag antar att det var tack vare ilskan som bubblar inom mig. Jag skulle aldrig kunna göra det igen, det är jag helt säker på. Men förhoppningsvis så kommer jag aldrig mer behöva göra det heller. En del av mig saknar honom så sjukt mycket, men den andra delen säger att det blir bäst såhär för både han och för mig.
Jag sätter mig bredvid Wiola och vi får igång en riktigt intressant konversation. Hon var faktiskt skystare än jag först trott.

---Omar---
Det hugger verkligen till i hjärtat när hon säger så. Och sedan går hon fram till Wiola och ännu värre. Tar en cigg. Jag trodde verkligen inte det om Fanny. Jag känner att tårarna samlas i ögonen men jag drar bort dem med handen innan jag går på bussen. Jag ser att Fanny sätter sig bredvid Wiola och de sätter direkt igång en konversion. Jag får en orolig känsla i kroppen. Är det nu jag ska förlora henne?
_______________________
Så vad tycker ni?❤️
//Wilma💋

[REDIGERAD]

When Everything Goes Wrong (The Fooo Conspiracy)Kde žijí příběhy. Začni objevovat