Kraften Inom Oss

Kapitel 1

Kapitel 1

I samma ögonblick som hon vaknade visste hon att något hade förändrats. Hon kände sig annorlunda. Inte på ett dåligt sätt, utan på ett starkare sätt. Som om hon kunde göra vad som helst. Hon reste sig långsamt från gräset hon legat på i förundran om var hon hade hamnat. Det sista hon kom ihåg var att hon låg i sin säng och var på väg att somna, eller? Nej. Något hände innan hon somnade den natten. Men hon kunde inte sätta fingret på vad. Tankar virvlade runt omkring henne. Vart var hon? Vad hade hänt? Varför kände hon sig så... komplett?

Skogen hon stod i, sa henne ingenting. Hon hade aldrig sett den förut. Kunde inte komma på en enda sak med den som hon kände igen. Eller hade hon inte varit så djupt in i den förut? Hon var inte rädd. Faktiskt motsatsen, hon kände sig trygg. Hennes sinnen sa henne att allt fanns så nära. Jorden under henne, vattnet som rann i en bäck nära henne, vinden som viskade lätt i hennes öra och värmen från solen ovanför henne. Som om det försökte berätta något. När hon såg sig omkring kunde hon bara se vackra ting. Att naturen var så vacker, hon hade aldrig lagt märke till förut. Hon kände sig ett med naturen. Det skrämde henne inte, det var bara så skönt att känna hur naturen omfamnade henne. Omgivningen fick henne att känna sig hel, som om det hade funnits ett stort hål inom henne som nu hade lagats. Hon ville utnyttja energin som flödade vilt i hennes kropp men visste inte riktigt hur. Hon ville springa fortare en vinden, slå så hårt hon kunde på något inom räckhåll, hoppa i ån och simma som hon aldrig gjort förut och sedan bara ligga i gräset och absorbera solljuset och värmen. Allt på samma gång.

Även om hon inte kom ihåg något av vad som hänt innan hon hamnat i den fridfulla skogsdungen, kände hon sig inte ett dugg rädd. Hon ville bara tänka på nuet och vad som fanns runt omkring henne. Hon log mot naturen. Den log tillbaka och hon ville skrika av lycka, så mycket energi det fanns inom henne. Hon ville få ut alla sina känslor på samma gång och all energi som låg i överflöde i hennes kropp. Det plågade henne och hon var tvungen att sätta sig ner och ta några djupa andetag för att lugna sig själv och hitta kontrollen igen - vilket inte funkade. Det blev för mycket på samma gång och numera hyperventilerade hon. Omgivningens alla starka färger nästan förblindade henne och allting började snurra. Hon kände sig mer och mer yr och en kräkkänsla fick henne att lägga sig ner och klykas. Hennes armar skakade men hon försökte hålla sig uppe. En röst inom henne sa att hon skulle ge upp men hon vägrade lyssna. När hon försökte ställa sig upp föll hon pladask mot den hårda marken. Men hon gav inte upp så enkelt. Hon försökte hitta kontrollen och balansen genom att fokusera på sin inre energi men det visade sig bara bli ännu värre. Förgäves försökte hon hitta något att ta tag i och häva sig upp men orkade inte. Det starka energiflödet som funnits i henne alldeles nyss hade omvandlats till en kraft så överväldigande och farlig att hon inte kunde förmå sig att resa sig. Hon ville inte leva längre, känslorna inom henne tog kål på henne och musklerna krampade samtidigt som hon kämpade för att inte svimma. Hon grimaserade åt smärtan som nu var outhärdlig. Var detta slutet? Tänkte hon och lyckades vända sig om mot solen som nu såg ut som ett brinnande eldklot på väg mot henne. Det sista hon såg innan hennes ögon slocknade av utmattning var hur en lång silhuett lutade sig över henne. Hennes huvud föll tillslut mot marken. Aldrig förut hade hon känt sig så kraftlös.