Trött öppnade jag ögonen. Huvudet bultade svagt, och jag visste att det skulle bli värre när jag ställde mig upp. Jag sneglade på personen bredvid mig. Jack.
Nej, jag är inte tillsammans med Jack, eller ens på g med honom. Jag bara sover i samma säng som honom, här i Valerie's gästrum.
Vi kan väll säga att festen igår på julafton blev... Ganska vild. Hela squadet drog hem till Val inatt runt tre, så antagligen har alla däckat någonstans i huset.
Jag och Caden har inte pratat alls sen i torsdags. Nu är det söndag, och julafton var igår. Självklart var han med på festen igår, och sover antagligen i samma hus som mig just nu, men vi umgås faktiskt med gänget.
Jag har inte haft så mycket kontakt med Skylar. Antagligen firade hon hemma med sin familj.
Jag ryckte till när personen bredvid mig började röra sig.
"Sydney. Vad fan hände igår?" Frågade Jack med raspig röst. Jag skrattade till och vände ansiktet mot honom.
"Jag har ingen aning." Mumlade jag, som inte kommer ihåg någonting, förutom hur vi kom dit och hur vi kom hem.
"Och vad fan... Gör den här, här?" Frågade han och kastade en röd ballong ifrån McDonalds på mig. Jag skrattade högt och kastade tillbaka den på honom.
"Jag tror att vi gick via McDonalds på hemvägen, men är inte riktigt säker. Jag minns inte så mycket." Erkände jag.
"Jag minns inte ett piss." Skrattade han och drog händerna över ansiktet.
"Ska vi gå ner och äta frukost?" Frågade jag med ett leende. Snabbt kollade han sin mobil.
"Frukost halv tre låter perfekt." Skrattade han.
"Brunch." Log jag och ställde mig upp. Den kalla atmosfären omfamnade mig, och förvånat tittade jag på Jack. "Vart är mina kläder? Ifrån igår?"
"Här." Log han och kastade dom på mig. Jag drog ihop mina ögonbryn. Vad gjorde dom bredvid Jack? Lätt skakade jag på huvudet och drog på mig Jack's hoodie som låg på golvet, istället för min klänning. Jack ställde sig upp och drog på sig sina svarta tajta byxor och en mörkblå t-shirt som han hade på sig igår. Lätt fixade han till sitt mörkbruna hår och log sen åt mig. "Kom igen, vi drar ner." Jag nickade och besvarade hans leende. Sen gick jag ut ur rummet med Jack efter. "Kom igen, sega mer tack!" Utbrast han när vi gick i trappan. Jag skrattade till och rusade ner till nedervåningen när han började kittla mig.
"Jack!" Skrek jag och sprang in i köket. Tvärt stannade jag, och mitt skratt dog ut direkt. Framför mig, betraktade jag något som jag aldrig trodde att jag skulle få se. Aubrey, sittandes på köksön, samtidigt som hon hånglade med Caden. Med Caden. På bara några korta sekunder hoppade dom ifrån varandra, och tittade oskyldigt på mig.
"Tur att du inte ramlade-" började Jack, men avbröt sig själv när han kom in i köket bredvid mig. Aubrey's kinder var svagt röda, och Caden hade dragit ihop sina ögonbryn, och tittade på mig. Jag svalde hårt och blinkade bort tårarna som hotade med att droppa ner för mina kinder. Det kändes som att någon hade slagit mig hårt i magen. Jag avbröt ögonkontakten med Caden, och tittade istället på Aubrey som såg skamsen ut. "Öh, vad händer här?" Jack var den första som avbröt tystnaden.
"Vi tänkte... Göra frukost." Mumlade Aubrey tyst. Caden nickade långsamt.
"Jag ser att det går väldigt bra." Sa Jack drygt.
"Asså..." Sa Aubrey osäkert.
"Onödigt att göra frukost, då ni antagligen blev mätta på varandra." Sa Jack. Boom. Jag kunde inte undvika att hålla ut min hand mot honom. Han log mot mig och vi gjorde en high-five.
