IT'S LESS DANGEROUS

• Chapter three •

Caden Smith på bilden - Lucky Blue Smith

Vi gick med säkra steg in i salen där engelskalektionen skulle hållas i.

"Åh, Skylar. Du ser ännu mer ut som en Alien efter sommarlovet!" Flinade en utav killarna i klassen.

"Åh, Jackson. Du ser ännu fulare ut efter sommarlovet!" Härmade Skylar och vi satte oss på två bänkar långt fram.

"Vem är tjejen?" Frågade samma kille.

"Någon som du aldrig kommer kunna njuta av i sängen." Log hon och jag vred på mig en aning obekvämt, samtidigt som jag försökte hålla inne mitt skratt.

"Boom." Sa någon lågt. Innan någon elev han tillägga en ännu drygare kommentar som antagligen hade skapat bråk, kom en lärare in. Hon såg hyfsat snäll ut.

"Elever. Tysta!" Sa hon högt och ställde sig bakom katedern. Det blev knäpptyst i salen. "Vi har en ny elev bland oss." Sa hon och mötte min blick. "Kom upp hit."

Nervöst ställde jag mig upp och gick mot katedern där läraren stod. Jag kände hur alla blickar brände i ryggen, och jag försökte ignorera den obehagliga känslan som var begravd i min mage.

Om jag gjorde det minsta fel nu, skulle säkert hela min skolgång vara förstörd. Jag tog ett djupt andetag och ställde mig bredvid läraren som tog sin hand högt upp på min rygg.

"Berätta något om dig själv." Förslog hon och log ett motbjudande leende.

"Uhm... Jag heter Sydney och-" började jag, men blev avbruten.

"Som staden?" Frågade en kille längst bak. Jag suckade lågt för mig själv.

"Precis." Svarade jag lågt.

"Fortsätt." Sa läraren.

"Ah, jag är Sydney och jag flyttade hit från Boston." Sa jag högre och tittade runt på eleverna i klassen. Jag var inte lika nervös längre.

"Vem var killen som släppte av dig förut?" Frågade en tjej.

"Var det din pojkvän?" Frågade en kille. Jag skakade på huvudet.

"Han är min kusin. Han bor med oss i vår nya lägenhet." Svarade jag snabbt.

"Har du pojkvän?" Frågade någon. Jag tittade snabbt på Skylar med en blick som bad om hjälp. Hon ställde sig upp.

"Det räcker!" Sa hon och vinkade tillbaka mig. Jag svalde hårt innan jag gick och satte mig bredvid henne igen. Det blev helt knäpptyst i rummet. Inte ens läraren sa något. "Kan vi snälla börja med engelska-lektionen nu?" Bad Skylar. Läraren nickade fort.

"Välkommen, Sydney. Hoppas att du kommer trivas hos oss. Slå upp sidan 67 i röda boken!" Sa hon och vi gjorde som hon sa.

-

"Här är matsalen." Log Skylar och gjorde en gest mot en genomskinlig glasdörr. Jag nickade förstående och besvarade hennes leende. Det var nu lunchrast och Skylar hade precis visat mig runt i skolan. Alla salar var svåra att komma ihåg eftersom att skolan var så himla stor, men Skylar hade sagt att dom var lätta att komma ihåg med tiden. Hon hade själv gått på Frederick Douglass high school sen hon var junior, så skolan hade hon memorerat, alla salar, skåp och platser. "Ska vi gå in och äta?" Frågade hon.

"Ja, visst." Svarade jag och Skylar höll upp dörren för mig. "Tack."

"Okej, bara ta en matbricka, och sen är det bara att ta mat." Förklarade hon med ett leende.

"Okej." Sa jag förstående och besvarade hennes leende. Sen tog jag än vinröd matbricka, sen en vit tallrik, och jag började plocka åt mig lite mat. Sen följde jag efter Skylar till besticken. En lång smal kille kom fram till Skylar och dom började prata. Jag såg han bara från sidan, så hans utseende jag något jag fick gissa på. Det ända jag kunde se var hans blonda rufsiga hår. Det låg helt perfekt. Var dom tillsammans kanske?

"När kommer mamma hem?" Frågade killen. Dom kanske var släkt?

"Runt fem. Ska du träna idag?" Frågade Skylar.

"Ah. När slutar du?" Frågade han.

"Halv 12." Svarade hon. Killen vände sig om mot mig. Oh my... Jag höll för andan och betraktade killen. Han hade stora blåa ögon, tydliga käkben, ljusrosa fylliga läppar, och hans hår framifrån såg magiskt ut. Den mörka hårbotten avslöjade att han hade färgat håret, och jag ville säga åt honom att aldrig färga tillbaka det. Han hade på sig ett par blåa slitna jeans och en vit skjorta som avslöjade hans muskler. Han var en aning lik Skylar. Så snygg.

Killen gjorde en nick mot mig. "Tja." Sa hans hesa perfekta röst. Pratade han med mig?

"Hej." Sa jag lågt och började sakta åter andas samtidigt som jag tittade in i dom blåa ögonen.

"Det här är Caden. Min ett år äldre brorsa." Förklarade Skylar med en suck och gjorde en enkel gest mot killen framför mig. Alltså var han 18. Caden. "Det här är Sydney. Hon flyttade hit igår." Fortsatte hon. Caden nickade förstående och vände sig åter till sin syster.

"Vi ses hemma." Sa han innan han gick.

"Mm. Så vart ska vi sitta?" Frågade Skylar och tittade runt i matsalen. Jag väcktes ur mina tankar och tittade förvirrat på henne innan jag kom på att vi skulle äta.

"Uhm... Kanske där." Sa jag och gjorde en nick mot ett ledigt bord i hörnet.

"Perfekt. Kom." Sa hon och log. Vi gick till platsen och satte oss sen ner. Matbrickorna placerade vi framför oss.

"Så det där var din bror?" Frågade jag.

"Japp. Jag har en lillebror, och Caden då." Sa hon och började äta av sin mat.

"Han var het." Sa jag utan att riktigt tänka mig för. Skylar satte något i halsen, så hon började hosta. När hostattacken var över började hon skratta, samtidigt som jag satt en aning obekvämt och allt för generad på min stol.

"Skojar du? Han? Het?" Skrattade hon och fick tillslut hålla sin hand framför munnen för att försöka dämpa skrattet. Till slut sa hon: "Min bror är inte het."

"Jo." Sa jag lågt med ett leende på mina läppar. "Skitsnygg."

"Nej, usch. Aldrig att jag skulle låta dig bli tillsammans med Caden. Du är alldeles för bra för honom." Sa hon.

"Varför säger du så?" Undrade jag.

"Jo, men du vet. Här i skolan låtsas han nästan vara badboy med sina kompisar, men hemma är han helt annorlunda. Inte ens jag vet vem han egentligen är, och jag tvivlar på att någon annan vet det heller." Förklarade hon med en axelryckning. Jag funderade en stund innan jag svarade.

"Han kanske bara behöver någon som han litar på." Sa jag lågt.

"Du har rätt. Och jag önskar dig lycka till." Sa Skylar med ett leende. Jag tittade en aning förvirrat på henne.

"För vad?" Frågade jag.

"För att få min bror på fall."