Del 39 • Känslighet

290 4 0
                                    

Christian gick ner för trappen i sakta tempo, han hade inte alls sett framför sig denna reaktion och inte heller hennes ovanliga arga beteende. Allt hör ihop , hennes mående måste fångas upp och det är nu, tänker han.
"Jag kan h" hinner Noah säga innan Chris avbryter. "Vi kan , hon är mot stan till, såg i fönstret, vilken trevlig middag det blev" säger Christian lågmält och tittar in till Jake och Elsie.
"Vill ni följa så får ni , annars kan ni sitta kvar och äta, förstår ni är hungriga" säger Chris och tittar in i köket.
Jake och Elsie ställer sig upp. "Blir det bra om alla följer då, det kommer bli dramatiskt nog som det är, vi kan sitta här och värma på maten, vi väntar på er" säger Jake och håller om sin tjej.
"Ät ni, men värm gärna mer , vi kommer nog snart tillbaka.." säger Chris och sätter på sig sin jacka medan Noah snörar på sig sina sneakers.
"Vilken röstresurs hon har, jag känner att det där inte alls var okej asså, så onödigt. "säger Jake som annars brukar ta det mesta med ro.
"Mhm , det kommer hon få höra" mumlar Chris och öppnar dörren och går efter sin syster tillsammans med Noah .

"Jag skulle sagt detta till henne innan, hon behövde nog det. Jag lär mig" säger Noah medan de går.
"Absolut inte. Hon ska lära sig, inte du. Hon beter sig som en riktig fjortis, varför ska hon veta vissa saker före exempelvis Jake? Det funkar inte att alltid få ha det så" säger Chris som ser henne längre fram på vägen. "And there she is" säger Chris till Noah och pekar på vägen som går neråt .

Noah tänker inte utan bara springer , allt vad han har

Hoppsan! Denna bild följer inte våra riktliner för innehåll. Försök att ta bort den eller ladda upp en annan bild för att fortsätta.

Noah tänker inte utan bara springer , allt vad han har. Lexi vänder sig om och ser sin bror... sina bröder.
Aldrig, aldrig får man vara i fred, tänker hon. Hon börjar springa själv också i ren frustration. Hon kände sig så sviken och så ensam.
Noah kommer ikapp henne och drar hennes arm till sig. "Du kan inte bara sticka iväg såhär varje gång någonting går emot dig. Förstår du det?" Säger han och håller om hans gråtande arga syster. Chris kommer efter och han är inte alls imponerad av hennes beteende denna afton. Hon står still och håller händerna för ögonen, hon vill inte se på sina bröder nu.
"Vi ska hem nu Lexi, maten väntar och vi hade väldigt trevligt ju" säger Noah till henne.
"Och samtal med mig väntar också, det här är otroligt upprörande. Du får inte bete dig såhär , du kan bättre. Allt du sa till mig på ditt rum ska du få förklara för mig sen" säger Chris bestämt och de vänder om. Lexi följer med tillbaka och håller Noahs arm. "Är du inte det minsta glad för min skull?" Frågar Noah till henne . Hon svarar inte, hon vill skrika ut att han ska stanna kvar i London så hon får ha honom hemma mer men det skulle vara för egoistiskt. "Jo jag är glad för din skull, du är bäst, jag blev bara ledsen att du inte berättat för mig såsom du berättar för han här" säger hon och går vidare .
"Han här?" Säger Chris chockat
Lexi svarar inte utan går tillbaks till huset.

Jake och Elsie satt vid bordet. "Welcome back my big happy family!" Säger Jake sarkastiskt och pekar på stolen bredvid sig. Lexi kommer dit och sätter sig. "Jag satt inte här förut " mumlar hon. "Nä men jag tror det är bäst du sitter med mig under middagen, vad vill du ha princess?" Frågar han lugnt.
Hon suckar "Spelar ingen roll" viskar hon.
"Då ska vi se... lite majskolvar, lite kött och lite champinjoner... lite såser...mmm bon apetit!" Säger Jake och serverar.
"Tack Jake" viskar hon och fortsätter "Jake..? Kan jag få sova hos er ikväll?"
Han sträcker på sig och tänkte svara innan Chris som går förbi in mot skafferiet svarar istället.
"Lexi ,du sover hemma ikväll"

Bok 1. • Jag lämnar dig aldrig, LexiDär berättelser lever. Upptäck nu