Sittandes på kanten, doppade hon fingrarna i det svala vattnet i fontänen. Dropparna från det vatten som sprutades upp i fontänens mitt var välkommen svalka i sommarvärmen. Det här året hade sommaren verkligen kommit med besked och dessutom med oerhört kort varsel. Fast hon klagade inte. Hellre svettig värme än bitande kyla.
Hon lyfte blicken och spanade ut över den stora folksamlingen på det lilla torget. Klockan hade vid det här laget passerat många minuter efter den tid som de hade kommit överens om. Kunde han vara en av alla dessa människor? Fast varför skulle han inte ha gett sig till känna om han redan hade kommit? Det var mer troligt att han hade fått kalla fötter och ändrat sig, utan att meddela henne. För henne vore det inte första gången. Långt ifrån. Vid det här laget hade hon blivit van vid att killar från dejtingappen inte dök upp. Och hon kunde inte klandra dem. Hon såg ned på sin kropp och suckade.
Från en bänk i det kompakta människohavet betraktades hon av ett par iskalla, blågrå ögon.
YOU ARE READING
Veckans fiktion
General FictionSedan den 3 januari 2020, publicerar jag varje fredag ett inlägg på mitt Instagramkonto under titeln och hashtagen "Veckans fiktion". Här kommer jag att samla dessa kortare texter så att även du får möjlighet att läsa dem. "Veckans fiktion" är inspi...
